DISTANSARBETE PÅ GOTT OCH ONT

När man pratar om distansarbete, så menas det att arbetet sker från en annan plats än den normala arbetsplatsen som arbetsgivaren tillhanda håller. Nu för tiden avser det huvudsakligen arbete i hemmet där man har kontakt med den ordinarie arbetsplatsen via telefon och dator. ”Smartphones”, bärbara datorer och trådlösa nätverk gör det mer flexibelt att jobba utanför själva arbetsplatsen. Mängden arbete varierar från någon enstaka timme för att komma i kapp till att man jobbar större delen av sin arbetstid på distans (oftast i hemmet).

Att arbeta på distans innebär frihet under ansvar. De självklara fördelarna med distansarbete är att man slipper lägga tid på resor, vilket ger mer tid till privatlivet. Risken är däremot att gränsen mellan jobb och privatliv lätt suddas ut. Då blir den egna förmågan att sätta gränser viktigare, till exempel att inte kolla e-post som rör jobbet på kvällar och helger.

Den som arbetar på distans missar de sociala relationer som finns på arbetsplatsen. Det sociala utbytet spelar en viktig roll, inte bara för individen utan också för yrkesrollen. Många kloka idéer kläcks till exempel på fikarasterna. För att undvika isolering kan det vara bra att jobba några dagar i veckan på själva arbetsplatsen. Det är viktigt att veta vilka regler som gäller vid arbete utanför arbetsplatsen, för att undvika konflikter eller andra problem. Andra problem som kan uppstå; IT-säkert på distans, försäkringsfrågor och så vidare. Då det är en växande förekomst, så kan man skapa avtal, till exempel kollektivavtal, där man skapar egna branschspecifika riktlinjer.

Distansarbete innebär ofta en sämre arbetsmiljö än på den vanliga arbetsplatsen. Utrymmet är kanske för litet för att rymma en funktionell och ergonomisk arbetsplats, men om man ska jobba längre stunder behöver man ordna det bättre än en köksstol och en bärbar dator.

Om arbetsgivaren och arbetstagaren enats om att viss del av arbetet ska utföras på distans är det upp till arbetsgivaren att se till att det finns goda förutsättningar för detta.

Ansvar för arbetsmiljön

Arbetsmiljöarbetet syfte är att förebygga olycksfall och ohälsa samt att främja den goda arbetsmiljön. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och det straffrättsliga ansvaret, men för att det skall fungera så måste alla (arbetsgivaren med alla chefer och arbetstagarna med stöd av främst skyddsombuden) samverka för en god arbetsmiljö. Arbetstagarna har också ett personligt ansvar att följa lagar och regler. De är också skyldiga att rapportera brister, tillbud och olyckor till arbetsgivaren samt att själv bidraga till att skapa den goda arbetsmiljön.

Var vänder jag mig i frågor om arbetsmiljön?

Vid uppkomna brister eller risker i din arbetsmiljö, ska man kontakta närmaste chef. Åtgärdas inte felet/bristen så kontakta ditt skyddsombud (om det inte finns något skyddsombud, så kan man kontakta sitt fackförbund).

Arbetsgivare kan använda sig av företagshälsovården eller likvärdig oberoende sakkunniga inom arbetsmiljöområdet med stöd och hjälp inom arbetsmiljöområdet. Arbetsgivareorganisationerna har oftast möjlighet att bistå i arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket kan även svara på eventuella frågor om arbetsmiljöregler. De behandlar även anmälningar om dåliga arbetsmiljöförhållanden. Dessa anmälningar kan leda till inspektioner på arbetsplatsen.