Delegering av arbetsmiljöansvar: så fördelar ni uppgifterna rätt

Arbetsgivaren har kvar ansvaret för arbetsmiljön även när arbetsmiljöuppgifter fördelas. Det som fördelas är arbetsmiljöuppgifterna, alltså det praktiska arbetet med att undersöka risker, genomföra åtgärder och följa upp. Enligt 9 § AFS 2023:1 ska uppgifterna fördelas till en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare. Fördelningen ska vara skriftlig när verksamheten har tio eller fler arbetstagare, och den som får uppgifterna ska ha de befogenheter, resurser och kunskaper som krävs. I den här guiden går vi igenom hur ni gör fördelningen tydlig, vad som händer vid en olycka och hur reglerna gäller när ni hyr in personal eller anlitar entreprenörer.

Kompetensutveckla
Stärk kunskapen i arbetsmiljöarbetet
Kompetensutveckla erbjuder arbetsmiljöutbildningar i klassrum, lärarledd online och e-learning för chefer, arbetsledare, skyddsombud och medarbetare.

TL;DR

  • Arbetsgivaren har kvar ansvaret. Det som fördelas är arbetsmiljöuppgifter. Arbetsmiljöverkets regler använder därför begreppet uppgiftsfördelning.
  • Skriftligt från tio anställda. Med tio eller fler arbetstagare ska uppgiftsfördelningen dokumenteras skriftligt enligt 9 § AFS 2023:1.
  • Uppgifter kräver förutsättningar. Mottagaren behöver befogenheter, resurser och kunskaper. Saknas de kan uppgiften lämnas tillbaka.
  • Håll rollerna tydliga. AFS 2023:1 innehåller inget generellt förbud mot att ett skyddsombud också får en arbetsmiljöuppgift, men uppgiften får inte göra ombudsrollen eller arbetsgivarens ansvar otydligt.
  • Domstolen tittar på verkligheten. Efter en olycka prövas om personen faktiskt hade förutsättningar att göra det som stod på papperet.

Innehållsförteckning

Ansvaret går inte att delegera, men uppgifterna går att fördela

Ordet delegering används ofta i vardagen, men i arbetsmiljösammanhang skapar det lätt missförstånd. Många chefer tror att de genom ett påskrivet dokument har “tagit över” ansvaret, och många högre chefer tror att de genom samma dokument har blivit av med det. Båda bilderna stämmer dåligt.

I Arbetsmiljöverkets vägledning Så förbättras verksamhetens arbetsmiljö beskrivs begreppet delegering som missvisande. Arbetsgivaren kan aldrig delegera bort ansvaret för att förebygga ohälsa och olycksfall, och arbetsgivaren kan inte heller i förväg bestämma vem som ska straffas om något händer. Det avgör domstolar i efterhand. Det som sker i verksamheten är en fördelning av praktiska arbetsmiljöuppgifter.

Arbetsmiljöverket slår fast att arbetsgivaren alltid är skyldig att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. Uppgiftsfördelningen är verktyget för att det ansvaret ska fungera i praktiken, i en organisation där den högsta ledningen inte kan vara närvarande på varje arbetsplats, i varje skift och i varje projekt.

Vill ni fördjupa er i hur ansvaret är uppbyggt mellan arbetsgivare, chefer och arbetsledare har vi skrivit mer om skyddsansvar för arbetsgivare och chefer.

Illustration som skiljer arbetsgivarens ansvar från fördelade arbetsmiljöuppgifter

Vad AFS 2023:1 kräver av uppgiftsfördelningen

Sedan de nya föreskrifterna trädde i kraft regleras uppgiftsfördelningen i AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete. Kraven i 9 § kan sammanfattas så här:

  • Arbetsgivaren ska fördela uppgifterna i det systematiska arbetsmiljöarbetet till en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare.
  • Fördelningen ska vara skriftlig om verksamheten har tio eller fler arbetstagare.
  • Det finns inget krav på att mottagaren skriver under, men arbetsgivaren ska säkerställa att personen förstår vad uppgifterna innebär.
  • Mottagaren ska ha de befogenheter, resurser och kunskaper som behövs.

Att underskrift inte krävs betyder inte att den är meningslös. Många organisationer väljer ändå att låta mottagaren skriva under, eftersom det visar att samtalet har ägt rum och att personen har tagit del av innehållet. Det viktiga är dock dialogen, inte signaturen.

Uppgiftsfördelningen hänger också ihop med de övriga delarna av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren ska följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet varje år, och med tio eller fler arbetstagare ska resultatet dokumenteras skriftligt. Den årliga uppföljningen är ett naturligt tillfälle att kontrollera att fördelningen fortfarande stämmer med organisationen. När det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, till exempel arbetsbelastning och kränkande särbehandling, finns kompletterande krav i AFS 2023:2.

Befogenheter, resurser och kunskaper

De tre förutsättningarna är kärnan i en fungerande uppgiftsfördelning. I Arbetsmiljöverkets exempel på rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter definieras befogenheter som rätten att fatta beslut och vidta åtgärder, medan resurser omfattar tid, ekonomiska medel, personal, utrustning och lokaler.

Förutsättning Vad det innebär i praktiken Kontrollfråga till mottagaren
Befogenheter Rätt att fatta beslut och vidta åtgärder, till exempel stoppa ett arbetsmoment eller köpa in skyddsutrustning Kan du agera direkt när du ser en risk, utan att först få godkännande?
Resurser Tid, budget, personal, utrustning och lokaler Finns det tid i din tjänst och pengar i budgeten för uppgiften?
Kunskaper Kunskap om arbetsmiljöregler, risker i verksamheten och hur man gör riskbedömningar Vet du vilka regler som gäller och hur du undersöker och bedömer risker?

En vanlig brist är att befogenheterna stannar på en högre nivå. En arbetsledare som ansvarar för att åtgärda risker men måste be om tillstånd för varje inköp över en låg beloppsgräns har i praktiken inte de befogenheter uppgiften kräver. Samma sak gäller en nyanställd chef som fått uppgifterna på papperet men aldrig gått någon arbetsmiljöutbildning.

Så fördelar ni arbetsmiljöuppgifterna steg för steg

Arbetsgivaren kan bygga processen på Arbetsmiljöverkets material och anpassa den efter den egna organisationen. En praktisk ordning ser ut så här:

  1. Kartlägg vilka uppgifter som finns. Utgå från det systematiska arbetsmiljöarbetet: undersöka arbetsförhållanden, riskbedöma, åtgärda, följa upp, utreda tillbud och olyckor, introducera nyanställda och samverka med skyddsombud.
  2. Bestäm på vilken nivå uppgiften hör hemma. Uppgifter ska ligga där kunskapen om verksamheten och möjligheten att agera finns. Den som leder det dagliga arbetet är ofta rätt person för löpande riskbedömningar, medan budgetfrågor kan behöva ligga högre upp.
  3. Beskriv uppgifterna konkret. Skriv vad mottagaren ska göra, inom vilket område och med vilka befogenheter, inklusive eventuella beloppsgränser.
  4. Säkerställ kunskaperna. Kontrollera vilken utbildning mottagaren har och planera in det som saknas innan uppgifterna tas över.
  5. Ha ett samtal, inte bara ett dokument. Gå igenom innehållet, låt mottagaren ställa frågor och bekräfta att uppgifterna är förstådda. Arbetsmiljöverkets blankett för fördelning av arbetsmiljöuppgifter kan användas som underlag.
  6. Planera för frånvaro. Utse en ersättare för semester, sjukdom och tjänstledighet så att arbetsmiljöarbetet inte stannar av.
  7. Följ upp. Stäm av regelbundet och se över fördelningen vid omorganisation, chefsbyte eller nya verksamhetsområden, och minst vid den årliga uppföljningen.

Punkt sex glöms ofta bort. Arbetsmiljöverkets vägledning betonar att arbetsmiljöarbetet inte får stanna för att en viss chef är borta, och att det därför bör finnas en planerad ersättare för den som har fått arbetsmiljöuppgifter.

När uppgiften behöver lämnas tillbaka

Om förutsättningarna inte räcker har mottagaren rätt att begära en förändring eller att frånsäga sig uppgiften, vilket framgår av Arbetsmiljöverkets exempelrutin. Detta kallas ofta att returnera uppgiften.

En returnering ska inte ses som ett misslyckande. Den är en signal om att organisationen behöver justera något, till exempel tillföra resurser, utöka befogenheter eller erbjuda utbildning. För att det ska fungera bör rutinen beskriva:

  • till vem uppgiften returneras, normalt den som fördelade den
  • att returneringen görs skriftligt, med en beskrivning av vad som saknas
  • att den som tar emot returneringen återtar uppgiften eller åtgärdar bristen
  • att den akuta risken hanteras under tiden, så att ingen lucka uppstår

För en chef som är osäker är det bättre att returnera en uppgift och vara tydlig med varför, än att behålla den utan att kunna utföra den. Det skyddar både arbetstagarna och chefen själv.

Skyddsombudets roll i uppgiftsfördelningen

9 § AFS 2023:1 anger att arbetsmiljöuppgifter kan fördelas till chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare. Föreskriften innehåller inget generellt förbud mot att ett skyddsombud också har en arbetsmiljöuppgift. Skyddsombudet företräder samtidigt arbetstagarna i sin ombudsroll. Arbetsgivaren behöver därför bedöma om en viss uppgift skapar en praktisk rollkonflikt och hålla arbetsgivarens uppgiftsfördelning tydligt åtskild från skyddsombudets granskande uppdrag.

Det betyder inte att skyddsombudet står utanför. Skyddsombudet ska vara med i riskbedömningar, kan påtala brister och kan begära åtgärder. Arbetsmiljöverket beskriver hur arbetsgivaren bör hantera en begäran om åtgärder från skyddsombudet: svara snabbt, lyssna på beskrivningen av riskerna och involvera skyddsombudet i lösningen. Därför är det viktigt att skyddsombudet vet vem i linjen som har fått vilka uppgifter, så att begäran hamnar hos rätt person.

Skyddsombudets och arbetsgivarens skilda roller

Läs mer om skyddsombudets arbetsuppgifter och om varför det lönar sig att utbilda skyddsombud.

Straffansvar efter en arbetsolycka

En av de vanligaste frågorna vi får är vem som straffas om något händer. Svaret är att det inte avgörs av ett dokument. Det är domstolen som i efterhand prövar vem som bär straffansvar, och den gör det utifrån hur det faktiskt såg ut i verksamheten.

Enligt Arbetsmiljöverkets vägledning granskar domstolen vid en rättslig prövning om den åtalade personen faktiskt hade de befogenheter, resurser och kunskaper som krävdes för uppgifterna. Att ha fördelat en uppgift på papperet utan att ge reella förutsättningar är ett vanligt misstag som försvagar försvaret.

För arbetsgivaren innebär det två saker:

  • En skriftlig uppgiftsfördelning är inget skydd i sig. Den visar vad som var tänkt, men domstolen ser på vad som faktiskt gällde.
  • Ansvaret kan landa högre upp än man tror. Om en arbetsledare saknade befogenheter eller utbildning kan frågan i stället riktas mot den som borde ha sett till att förutsättningarna fanns.

För den enskilda chefen gäller det omvända: har du fått uppgifter men saknar förutsättningar, returnera uppgiften skriftligt. Har du förutsättningarna, dokumentera vad du gör, till exempel riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar. Står ni inför en konkret utredning efter en olycka bör ni ta hjälp av en jurist med inriktning på arbetsmiljörätt, eftersom bedömningen alltid görs utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Inhyrd personal, entreprenad och projektledare

Uppgiftsfördelning inom den egna organisationen är bara en del av bilden. Många arbetsplatser har inhyrd personal, underentreprenörer och projektorganisationer där flera arbetsgivare finns på samma plats.

När ni hyr in personal

Den inhyrda personalen är anställd av bemanningsföretaget, men arbetar i er verksamhet och utsätts för era risker. Ansvaret delas därför: bemanningsföretaget har kvar sitt arbetsgivaransvar, medan ni som hyr in har ansvar för skyddsåtgärderna på er arbetsplats. I praktiken behöver ni:

  • inkludera inhyrda i riskbedömningar och introduktion
  • komma överens med bemanningsföretaget om vem som gör vad, till exempel när det gäller skyddsutrustning och utredning av tillbud
  • ange i uppgiftsfördelningen vilken chef som ansvarar för de inhyrdas arbetsmiljö på plats

Vid entreprenad och byggprojekt

I bygg- och anläggningsprojekt har byggherren ett eget arbetsmiljöansvar redan från planeringen, och ska utse byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P) och för utförandet (BAS-U). Reglerna finns i AFS 2023:3, som vi beskriver närmare i vår genomgång av projektering och byggarbetsmiljösamordning. Varje entreprenör har samtidigt kvar arbetsgivaransvaret för sin egen personal och behöver fördela uppgifterna i sin egen organisation.

Även mindre uppdrag kräver samordning. När en extern specialist ska utföra riskfyllt arbete på er fastighet, till exempel trädfällning nära byggnader eller gångvägar, behöver ni tillsammans gå igenom avspärrningar, tillträde och hur verksamheten påverkas. Ett bra exempel på vad som är värt att stämma av i förväg finns i den här checklistan med förberedelser inför ett arboristbesök. Vill ni ha fler konkreta råd för byggarbetsplatser har vi samlat tio praktiska råd om arbetsmiljö i byggbranschen.

Projektledarens ansvar

En projektledare är inte automatiskt arbetsmiljöansvarig. Vilka arbetsmiljöuppgifter projektledaren har beror på vad som har fördelats, och om projektledaren faktiskt har befogenheter över personal, budget och tidplan. I projekt med deltagare från flera avdelningar eller företag är det särskilt viktigt att skriva ner vem som har uppgifterna: linjechefen, projektledaren eller en utsedd samordnare. Är projektledaren även BAS-U i ett byggprojekt tillkommer de uppgifter som följer av den rollen.

Vanliga misstag vid uppgiftsfördelning

Utifrån de frågor vi möter i våra utbildningar är det här de misstag som återkommer oftast:

  • Ett standarddokument utan anpassning. Samma text för alla chefer, oavsett verksamhet och befogenheter.
  • Fördelning utan utbildning. Chefen får uppgifterna men har aldrig fått grundläggande kunskaper om arbetsmiljölagstiftningen.
  • Ingen budget följer med. Chefen ska åtgärda risker men saknar pengar eller rätt att beställa.
  • Ingen ersättare. Arbetsmiljöarbetet stannar vid semester och sjukfrånvaro.
  • Ingen uppdatering. Fördelningen gjordes för flera år sedan och stämmer inte längre med organisationsschemat.
  • Rollerna blir otydliga. Om ett skyddsombud också får arbetsmiljöuppgifter behöver arbetsgivaren tydliggöra skillnaden mellan den tilldelade uppgiften och ombudsrollen, så att det inte uppstår en praktisk rollkonflikt.
  • Otydligt vid inhyrd personal och entreprenad. Ingen vet vem som ansvarar för de personer som inte är anställda i den egna organisationen.

Så ser vi på uppgiftsfördelning

Vi på Kompetensutveckla.se möter varje år chefer, arbetsledare och skyddsombud som har skrivit under en uppgiftsfördelning utan att riktigt veta vad den innebär. Det är sällan viljan som saknas. Oftast är det kunskapen om vad lagen faktiskt kräver, och tiden att sätta sig in i det, som brister.

Vår erfarenhet är att uppgiftsfördelningen fungerar bäst när den ses som början på ett samarbete och inte som ett papper som ska arkiveras. Den chef som förstår varför en riskbedömning görs, och som vet att den har mandat att agera, gör ett bättre arbetsmiljöarbete än den som bara har fått en lista. Därför anser vi att utbildning ska komma före, eller åtminstone samtidigt med, att uppgifterna fördelas. Det gäller i lika hög grad den högsta ledningen, som behöver förstå att ansvaret ligger kvar hos dem.

Vi ser också att många organisationer vinner på att utbilda chefer och skyddsombud tillsammans. När båda parter har samma grund blir dialogen enklare, begäran om åtgärder hamnar hos rätt person och rollerna blir tydligare för alla.

Utbildning för er som fördelar och tar emot arbetsmiljöuppgifter

Vår BAM – Bättre Arbetsmiljö ger chefer, arbetsledare och skyddsombud grunden i arbetsmiljölagen, det systematiska arbetsmiljöarbetet och hur uppgiftsfördelningen fungerar i praktiken. Utbildningen finns i flera format:

  • Lärarledd BAM i klassrum
  • Lärarledd BAM på distans via Teams
  • Självstudier online via eBAM

Aktuella upplägg, kursdatum och priser finns på sidan för BAM-utbildning. För arbetsledare som vill stärka ledarrollen finns även våra ledarskapsutbildningar. Vill ni utbilda en hel chefsgrupp samtidigt kan vi genomföra företagsförlagda arbetsmiljöutbildningar hos er.

Vanliga frågor

Kan man delegera arbetsmiljöansvaret till en chef?

Nej, det juridiska ansvaret ligger alltid kvar hos arbetsgivaren. Det arbetsgivaren kan göra är att fördela arbetsmiljöuppgifter till chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare. Den som tar emot uppgifterna ska ha befogenheter, resurser och kunskaper att utföra dem.

Måste uppgiftsfördelningen vara skriftlig?

Ja, om verksamheten har tio eller fler arbetstagare ska fördelningen vara skriftlig enligt AFS 2023:1. Det finns inget krav på att mottagaren skriver under, men arbetsgivaren ska säkerställa att personen förstår vad uppgifterna innebär. Även mindre verksamheter vinner på att skriva ner fördelningen.

Vad gör jag om jag inte har resurser att utföra mina arbetsmiljöuppgifter?

Om befogenheter eller resurser inte räcker bör du vända dig till din chef, begära en förändring eller frånsäga dig uppgiften. Gör det skriftligt och beskriv vad som saknas, till exempel tid, budget, befogenheter eller utbildning. Akuta risker behöver samtidigt hanteras utan dröjsmål.

Vem bär straffansvaret om en olycka inträffar?

Det avgörs av domstol i efterhand och kan inte bestämmas i förväg genom ett dokument. Domstolen prövar bland annat om personen faktiskt hade befogenheter, resurser och kunskaper för uppgifterna. I en konkret utredning bör ni ta hjälp av en jurist med inriktning på arbetsmiljörätt.

Kan skyddsombudet få arbetsmiljöuppgifter?

AFS 2023:1 innehåller inget generellt förbud mot det, eftersom uppgifter får fördelas till andra arbetstagare. Skyddsombudet företräder samtidigt arbetstagarna. Arbetsgivaren behöver därför hålla den tilldelade arbetsmiljöuppgiften tydligt åtskild från ombudsrollen och undvika praktiska rollkonflikter.

Källor

Rekommendationer