DIAGNOSEN UTMATTNINGSSYNDROM FÖRSVINNER 2028
År 2028 tas diagnosen utmattningssyndrom bort ur den svenska sjukvården. Bakgrunden är att diagnosen bedömts som för ospecifik, med begränsad träffsäkerhet och låg effektivitet i de behandlingsmetoder som används. Trots att omkring 20 000 personer sjukskrivs för detta varje år, har vårdresultaten varit svaga och återfallen många.
Arbetsrelaterad stress
I stället för att enbart fokusera på arbetsrelaterad stress lyfts nu vikten av att se till hela livssituationen. Utmattning kan uppstå i skärningspunkten mellan press i arbetslivet och påfrestningar i privatlivet, exempelvis sjukdom hos anhöriga, barn med särskilda behov eller individens egna sårbarheter.
Även arbetsmiljöfaktorer som brist på resurser, otydligt ledarskap och snabba organisationsförändringar påverkar risken att drabbas. När sjukskrivningar blir långa blir det dessutom svårare att återvända till arbetslivet.
Nyanserad och individanpassad bedömning istället för diagnosen utmattningssyndrom
Det kommer därför att krävas en mer nyanserad och individanpassad bedömning framöver, där samverkan mellan arbetsgivare, vård och försäkringssystem är central för att fånga orsakerna och sätta in rätt stöd.
Riskfaktorerna förblir desamma, även när diagnosen försvinner. Yrkesgrupper inom vård, skola och socialt arbete är särskilt utsatta. Därtill visar forskningen att kvinnor drabbas oftare, ofta på grund av dubbelarbete och ansvar för hem och omsorg.
Vad är utmattningssyndrom – och vad kan du göra?
Diagnosen utmattningssyndrom, även kallat yrkesbetingad utmattning, är ett tillstånd som kännetecknas av en långvarig fysisk och mental trötthet. Den försvinner inte av vila eller sömn och påverkar din förmåga att fungera i vardagen. Du kan uppleva symtom som sömnsvårigheter, nedsatt minne, koncentrationsproblem, nedstämdhet och en ökad irritabilitet.
Orsakerna varierar. Det kan handla om långvarig stress på jobbet, privata utmaningar eller en kombination av flera faktorer. I vissa fall beror det på ohälsosamma levnadsvanor eller bakomliggande tillstånd som depression, ångest eller hormonella obalanser.
För att få diagnosen utmattningssyndrom krävs att du haft en stark trötthet i minst sex månader, en trötthet som inte förklaras av andra medicinska orsaker. Dessutom ska den påverka din vardag påtagligt och du behöver uppleva minst två av följande symtom: sömnproblem, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet eller minskad sexuell lust.
Mät din stress med PSS-10 test eller KEDS-test.
Vad kan du göra om du fått diagnosen utmattningssyndrom?
Behandlingen anpassas efter din situation. Ibland kan livsstilsförändringar, stresshantering och vila räcka. I andra fall behövs samtalsterapi eller medicinering. Ett viktigt steg i återhämtningen är också det stöd du får från omgivningen – både privat och på arbetsplatsen.
Vill du lära dig mer om hur du förebygger psykisk ohälsa på jobbet? En BAM-utbildning (Bättre Arbetsmiljö) ger dig konkreta verktyg för att förstå arbetsmiljöregler och hur du bidrar till en trygg och hållbar arbetsmiljö.
Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön, men det krävs samverkan, mellan chefer, medarbetare och skyddsombud, för att det ska fungera. Genom att gå en ledarskapsutbildning stärker du din förmåga att arbeta förebyggande och agera tidigt vid signaler på ohälsa.
Vart vänder du dig?
Om du upplever problem i arbetsmiljön börjar du alltid med att prata med din närmaste chef. Om inget händer, kontaktar du skyddsombudet – eller facket om det saknas skyddsombud.
Som arbetsgivare kan du ta hjälp av företagshälsovården eller annan sakkunnig inom arbetsmiljöområdet. Du kan även vända dig till Arbetsmiljöverket för vägledning och för att anmäla allvarliga brister som inte åtgärdas. Myndigheten har möjlighet att göra inspektioner vid behov.