Ett riskmatrisprogram kan göra riskbedömningen lättare att dokumentera och följa upp, men programmet ersätter varken sakkunskap eller arbetsgivarens ansvar. Det viktiga är att verktyget stödjer hela arbetsflödet: undersökning, bedömning, beslut om åtgärd och uppföljning.
Den här guiden hjälper er att välja ett verktyg som passar verksamheten utan att låsa arbetet vid en viss leverantör. Börja med processen och välj teknik därefter.
Vad ett riskmatrisprogram kan – och inte kan
En riskmatris kombinerar vanligtvis sannolikhet och konsekvens till en risknivå. Färger och siffror kan ge överblick, men resultatet är ett beslutsstöd – inte ett facit. Två personer kan bedöma samma risk olika om skalorna saknar tydliga beskrivningar.
Ett bra riskmatrisprogram hjälper därför användaren att beskriva:
- vilken fara eller belastning som har identifierats,
- vilka arbetstagare och arbetsmoment som berörs,
- hur sannolikhet och konsekvens har bedömts,
- vilken åtgärd som ska genomföras, av vem och när,
- när effekten ska kontrolleras.
Programmet bör inte fatta beslut automatiskt. Risker behöver bedömas med kunskap om det faktiska arbetet och i samverkan med arbetstagare och skyddsombud. Vid komplicerade risker kan extern sakkunskap behövas.
Kraven gäller arbetssättet – inte programvaran
Arbetsmiljöverkets föreskrifter kräver inte ett visst digitalt system. Enligt AFS 2023:1 ska riskbedömningar alltid dokumenteras skriftligt. Åtgärder som inte genomförs omedelbart ska föras in i en skriftlig handlingsplan med ansvarig och tidpunkt. Genomförda åtgärder ska kontrolleras.
Det innebär att både ett kalkylblad och ett särskilt system kan fungera, förutsatt att lösningen är begriplig, aktuell och användbar. Ett avancerat system som ingen använder är sämre än en enkel lösning med tydligt ägarskap och regelbunden uppföljning.
Checklista när ni väljer riskmatrisprogram
- Tydliga skalor. Det ska gå att beskriva vad varje nivå för sannolikhet och konsekvens betyder i er verksamhet.
- Spårbarhet. Systemet bör visa vem som har gjort en bedömning, när den ändrades och varför.
- Handlingsplan. En risk ska kunna kopplas till åtgärd, ansvarig, tidsfrist och uppföljningsdatum.
- Påminnelser utan brus. Aviseringar ska hjälpa ansvariga att agera, inte skapa en inkorg som ignoreras.
- Behörigheter. Medarbetare ska kunna bidra utan att känsliga uppgifter blir tillgängliga för fel personer.
- Export. Ni ska kunna ta ut riskbedömningar och handlingsplaner i ett läsbart format om systemet byts.
- Tillgänglighet. Gränssnittet ska fungera för dem som faktiskt ska rapportera och följa upp risker, även från mobil när det behövs.
- Informationssäkerhet. Bedöm lagring, åtkomst, säkerhetskopiering och personuppgiftsbehandling innan ni inför systemet.
Inför verktyget i sex praktiska steg
1. Kartlägg nuläget. Samla befintliga mallar, handlingsplaner och roller. Identifiera var uppföljningen brukar stanna.
2. Bestäm en gemensam metod. Skriv korta definitioner för nivåerna i matrisen. Lägg gärna in exempel från den egna verksamheten.
3. Prova i begränsad skala. Använd verktyget för ett arbetsmoment eller en avdelning. Kontrollera att det stödjer dialogen i stället för att styra den.
4. Fördela roller. Klargör vem som får registrera risker, vem som beslutar om åtgärder och vem som följer upp dem.
5. Utbilda användarna. Visa inte bara vilka knappar som ska användas. Träna också på att formulera risker, välja åtgärder och bedöma om åtgärden har fått effekt.
6. Utvärdera efter några månader. Följ exempelvis andelen åtgärder som avslutas i tid och om riskbedömningarna blir tydligare. Justera metod och behörigheter innan utrullning.
Exempel: från riskpoäng till åtgärd
Anta att tunga lyft förekommer i ett lager. Gruppen bedömer sannolikheten som återkommande och konsekvensen som allvarlig. Matrisen visar en hög nivå. Det relevanta är sedan inte färgen i sig, utan beslutet: förändra var placeringen sker, införa lyfthjälpmedel, utse ansvarig och kontrollera belastningen efter en bestämd tid.
Om sannolikheten minskar efter åtgärden dokumenteras en ny bedömning. Den ursprungliga bedömningen bör finnas kvar i historiken så att det går att förstå varför åtgärden genomfördes.
Kompetens före system
Den som ansvarar för bedömningen behöver förstå både verksamhetens risker och grunderna i systematiskt arbetsmiljöarbete. Läs gärna våra guider om att genomföra en riskbedömning och riskbedömning med exempel.
För en bred grund finns BAM – Bättre arbetsmiljö i flera upplägg. Den 3 november 2026 kontrollerades följande priser: fysisk BAM två dagar 8 900 kr och tre dagar 10 500 kr; lärarledd BAM via Teams två dagar 7 500 kr och tre dagar 9 100 kr; eBAM självstudier 3 990 kr. Priserna är exklusive moms per person. Kontrollera alltid aktuellt pris, kursstart och bokningsmål på kurssidan innan bokning.
Vanliga frågor
Måste vi använda en riskmatris?
Nej. Riskbedömningen ska vara skriftlig, men föreskrifterna kräver inte en viss poängmodell. Metoden ska hjälpa er att bedöma riskerna och prioritera rätt åtgärder.
Kan samma matris användas för alla risker?
Ibland, men inte alltid. Kemiska, ergonomiska och organisatoriska risker kan behöva olika bedömningsstöd. Gemensamma principer kan kombineras med särskilda metoder.
Vilket system är bäst?
Det beror på verksamhetens storlek, riskbild, arbetssätt och krav på integrationer. Prova ett realistiskt arbetsflöde innan ni tecknar ett längre avtal.
Faktauppgifterna om dokumentation och handlingsplan är kontrollerade mot Arbetsmiljöverkets AFS 2023:1 den 3 november 2026.