Hållbar säkerhet i organisationer: ansvar och uppföljning

Hållbar säkerhet i organisationer kan beskriva ett förebyggande arbete som fungerar även när personal, teknik och arbetsförhållanden förändras. I den här guiden handlar begreppet om att hålla ihop arbetsmiljöarbete, tydliga uppgifter och lärande över tid. Det är inte namnet på ett särskilt svenskt lagkrav eller en certifiering.

Utgå från vilka risker som finns i verksamheten och vilken förmåga ni behöver för att förebygga och hantera dem. Ett systematiskt och förebyggande säkerhetsarbete behöver följas upp i arbetet, inte bara beskrivas i dokument. Arbetsmiljökrav, informationssäkerhet och kontinuitetsplanering är närliggande men skilda områden med olika regler och ansvar.

Vad innebär hållbar säkerhet i praktiken?

En användbar utgångspunkt är att organisationen kan upptäcka risker, fatta beslut om åtgärder och kontrollera att de fungerar. Fortsätt undersöka arbetsmiljön även när ingen olycka har inträffat. En låg rapporteringsnivå visar inte på egen hand att arbetsplatsen är säker.

  • Arbetsmiljöarbete i vardagen. Arbetsgivaren ska undersöka risker och följa upp åtgärder. En extern guide beskriver SAM enligt AFS 2023:1; de bindande reglerna finns hos Arbetsmiljöverket.
  • Fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden. Undersök relevanta risker tillsammans, exempelvis maskiner, arbetsbelastning och otydliga arbetsuppgifter.
  • Tydliga arbetsmiljöuppgifter. Den som får uppgifter behöver kunskap, befogenheter och resurser. Skyddsombudets uppdrag ska hållas skilt från arbetsgivarens ansvar.
  • Kunskaper och fungerande instruktioner. Kontrollera att personalen förstår riskerna och kan använda aktuella arbetssätt.
  • Lärande och uppföljning. Utred orsaker vid ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud, och använd erfarenheterna i det förebyggande arbetet.

Arbetsmiljöarbetet gäller även i små verksamheter. Riskbedömningar ska alltid vara skriftliga. Vid tio eller fler arbetstagare finns dessutom uttryckliga krav på skriftlig arbetsmiljöpolicy, rutiner, uppgiftsfördelning och resultat av den årliga uppföljningen.

Vem gör vad i organisationen?

Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön även när uppgifter fördelas. Anpassa uppgiftsfördelningen efter verksamhetens storlek och risker. Det finns inget generellt krav i SAM-föreskriften på att alla organisationer ska ha en säkerhetschef, en CISO eller en bestämd typ av ledningsgrupp.

Roll Praktisk uppgift Gräns att tydliggöra
Arbetsgivare och ledning Organisera arbetet och säkerställa resurser, kunskaper och uppföljning. Ansvaret för arbetsmiljön finns kvar hos arbetsgivaren.
Chef eller arbetsledare Utföra tilldelade arbetsmiljöuppgifter och lyfta behov av stöd. Uppgifterna behöver motsvaras av befogenheter och resurser.
Skyddsombud Företräda arbetstagarna och medverka i arbetsmiljöarbetet. Ombudet övertar inte arbetsgivarens ansvar.
Arbetstagare Medverka, följa instruktioner och uppmärksamma risker. Risker som rapporteras behöver tas om hand i organisationen.
Sakkunniga stödfunktioner Ge stöd inom exempelvis ergonomi, organisation eller informationssäkerhet. Olika kompetensområden kräver olika sakkunskap.

Tydliga roller vid arbetsmiljöutbildning behöver förankras så att alla vet vem de kan vända sig till. Beskriv också hur en chef ska agera när resurserna inte räcker för en arbetsmiljöuppgift.

Samordna med kontinuitet och cybersäkerhet

Vid ett systemavbrott kan både verksamhetens leverans och personalens arbetsförhållanden påverkas. Kartlägg därför beroenden mellan systemen och arbetsuppgifterna. Extern vägledning om affärsresiliens och kontinuitetsstrategi kan ge uppslag till scenarier, men ska inte användas som källa till svenska arbetsmiljökrav.

En guide för en CISO-funktion gäller informationssäkerhet. Om ni använder en sådan funktion behöver ansvar och samarbete beskrivas utifrån era förutsättningar. Funktionen ersätter inte chefers arbetsmiljöuppgifter eller skyddsombudets representation.

Så gör du arbetet möjligt att följa upp

  1. Undersök arbetet. Samla iakttagelser och dialog från de arbetsuppgifter där risker kan uppstå.
  2. Dokumentera riskbedömningen. Ange riskerna och om de är allvarliga. Bedöm planerade förändringar innan de genomförs.
  3. Genomför åtgärder. Åtgärda så snart som behövs. För in det som inte genomförs omedelbart i en skriftlig handlingsplan med ansvarig och tidpunkt.
  4. Kontrollera resultatet. Undersök om åtgärden fungerat och om den skapat nya risker.
  5. Följ upp SAM årligen. Bedöm både om bestämmelserna följs och om arbetsmiljöarbetet fungerar.

Välj några få mätpunkter som hjälper er att fatta beslut. Exempel är tiden till behandling av en riskrapport, andelen försenade åtgärder och resultatet av en kontroll efter genomförd åtgärd. Antalet rapporter behöver tolkas tillsammans med andra uppgifter: fler rapporter kan bero på att det blivit lättare att rapportera, och färre kan bero på att risker inte uppmärksammas.

En extern artikel om cybersäkerhetskultur kan ge idéer till samtal om rapportering och lärande. Enkäter och utbildningsdeltagande är underlag, men bevisar inte ensamma att säkerhetskulturen är stark eller att riskerna är hanterade.

Utbildningens värde för säkerhetskulturen bör kopplas till arbetsuppgifterna. Öva relevanta moment och kontrollera förståelsen. Ett genomfört kurstillfälle är inte samma sak som att en risk är åtgärdad.

Vanliga fallgropar

  • En åtgärd får ett slutdatum men ingen ansvarig eller nödvändiga resurser.
  • Riskbedömningen görs efter att en planerad förändring redan genomförts.
  • Skyddsombudet eller en stödfunktion får bära en uppgift som arbetsgivaren måste organisera.
  • Uppföljningen räknar dokument eller kurser utan att kontrollera arbetets risker.
  • En färdig kontinuitetsplan används utan att kontaktvägar och praktisk genomförbarhet prövas.

Extern vägledning om att bygga cyberresiliens i organisationen belyser frågor om prioritering. För arbetsmiljön måste prioriteringarna utgå från riskerna för ohälsa och olycksfall; återhämtningsförmåga är inte ett skäl att lämna allvarliga risker utan åtgärd.

Gör säkerhetsarbetet hållbart över tid

Samordna arbetsmiljörutinerna med verksamhetens vanliga planering. När någon byter roll, en maskin ändras eller ett digitalt system införs behöver ni kontrollera att arbetsmiljöuppgifter, instruktioner och åtgärder fortfarande fungerar. Bestäm hur riskrapporter ska tas emot och hur resultat återkopplas till berörda arbetstagare.

Som praktiskt exempel kan en förändring av ett ärendehanteringssystem följas upp genom frågor om arbetsbelastning, avbrott och otydliga prioriteringar. Exemplet är en metod för dialog, inte ett dokumenterat kundcase eller ett löfte om viss produktivitetsökning.

Vad kan forskning och standarder bidra med?

ISO 45003:2021 ger vägledning om hantering av psykosociala risker. Det är en internationell vägledningsstandard och ska hållas skild från bindande svenska föreskrifter. Den är inte ett generellt svenskt lagkrav.

En studie om prioritering av arbetsmiljörisker i tillverkningsföretag analyserar enkätsvar från 200 personer inom textiltillverkning. Resultaten ska tolkas i det sammanhanget och motiverar inte påståendet att en viss risktyp alltid påverkar ekonomin mest på alla svenska arbetsplatser.

För vidare läsning finns även en vetenskaplig artikel om hållbar arbetsplatssäkerhet. En forskningsreferens ersätter inte den egna undersökningen av arbetsförhållandena eller kontroll av gällande lagkrav.

Stöd arbetet med relevant utbildning

Kompetensutveckla erbjuder arbetsmiljöutbildningar för chefer och skyddsombud och företagsförlagda arbetsmiljöutbildningar. Jämför kursinnehåll och målgrupp med de uppgifter och kunskapsbehov som ni har identifierat. Välj utbildning som ett stöd till arbetet och följ upp hur kunskapen används.

Vanliga frågor

Vad innebär hållbar säkerhet?

I den här guiden beskriver det ett förebyggande arbete som fortsätter fungera när verksamheten förändras. Begreppet är inte en särskild lag eller certifiering.

Vilka regler är utgångspunkten?

Arbetsmiljölagen och AFS 2023:1 är grundläggande för arbetsmiljöarbetet. Andra föreskrifter preciserar krav för verksamhetens risker. Informationssäkerhet och kontinuitet behöver bedömas mot sina egna tillämpliga regler.

Ska både fysiska och sociala förhållanden undersökas?

Ja, arbetsmiljöarbetet ska omfatta relevanta fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden. Det finns ingen allmän rangordning som gör en viss risktyp viktigast i alla verksamheter.

Hur följer vi upp rapporteringen?

Kombinera uppgifter om rapporter, behandlingstider och genomförda åtgärder med dialog om möjligheten att lyfta problem. En enskild siffra visar inte hela säkerhetskulturen.

Måste alla rutiner uppdateras på ett bestämt datum varje år?

SAM ska följas upp årligen. Rutinerna behöver hållas aktuella; ändringar kan behövas tidigare när arbetssätt eller förhållanden förändras.

Regler och faktakällor

Kontrollerat den 14 oktober 2026 mot AFS 2023:1, särskilt 5–15 §§ och arbetsmiljölagen. Standarduppgiften kontrolleras mot ISO:s publicerade information; studien ovan mot förlagets sammanfattning.

Läs vidare