Vem är Byggherre och vad skall den göra?

Nästan dagligen så stöter vi på personer och organisationer som inte känner till att de är byggherrar, är osäkra på rollen byggherre och har en väldigt vag uppfattning om byggherrens ansvar.

Vi tänkte börja att besvara frågan, vem är byggherre? Den som låter utföra ett byggnads- eller
anläggningsarbete är byggherre, vanligtvis den som betalar för arbetet och det kan vara en
bostadsrättsförening, ett aktiebolag, en kommun m.m. Vad som är ett byggnads- eller
anläggningsarbete definieras i Arbetsmiljöverkets föreskrift Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3). Lite förenklat kan man säga att ett byggnads- eller
anläggningsarbete är alla arbeten som behövs för att uppföra, underhålla och riva en byggnad
eller en anläggning. Arbeten som behövs för att kunna utföra ett byggnadsarbete, t.ex.
uppställning av bodar, ställningar och andra etableringsarbeten, räknas också in. Storleken på
projektet spelar ingen roll, det spelar ingen roll om det är ett fåtal arbetare eller hundratals
sysselsatta. I föreskriften så framgår det att även reparationer, löpande och periodiskt
underhåll också klassas som byggnads- respektive anläggningsarbete. Så ska vi måla en
fondvägg eller byta en lysrörsarmatur så går det in under det som klassas som byggnads- eller
anläggningsarbete och är man då den som beställer detta arbete, vanligtvis den som betalar, så blir man byggherre.

Vad ska byggherren göra?
Som byggherre får man flera skyldigheter, bland annat ska man:
- Under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljösynpunkter
beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet.
- Utse lämplig BAS P för planerings- och projekteringsskedet.
- Utse lämplig BAS U för utförandet.
- Se till att förhandsanmälan skickas till Arbetsmiljöverket vid behov.
- Se till att en Arbetsmiljöplan upprättas vid behov.
- Följa upp arbetsmiljöuppgifter som BAS P och BAS U ska utföra.
- Se till att det finns dokumentation om byggnadens olika delar som har betydelse för
framtida skötsel och underhåll utifrån ett arbetsmiljöperspektiv.

Vad har byggherren för ansvar?
Byggherren har det grundläggande ansvaret för att se till att alla tänker på arbetsmiljön under
byggskedet. I praktiken innebär det att byggherren utser en byggarbetsmiljösamordnare för
planering och projektering, BAS P och en för utförandet, BAS U. Tillsammans med
byggarbetsmiljösamordnarna har byggherren ansvaret för att arbetsmiljöfrågorna beaktas
under hela projektet.

Kom ihåg att byggherrens arbetsmiljöansvar även omfattar arbetsmiljön i den färdiga
byggnaden, bruksskedet. Ansvaret omfattar främst sådana utrymmen som behövs för den
färdiga byggnadens underhåll, till exempel ventilationsrum och tillträde till tak. Byggherren
ska även se till att det finns dokumentation om byggnadens olika delar som har betydelse för
framtida skötsel och underhåll utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Det innebär att det till
exempel ska finnas beskrivningar och ritningar som talar om byggnadens konstruktion och
vilka material som har använts vid byggnadens uppförande.

Enligt lagstiftningen så har byggherren en back-up ansvar för byggarbetsmiljösamordnarnas
arbete, så det räcker inte att bara utse en BAS P och U, utan Byggherren ska också säkerställa
att de utför sitt arbete på ett bra sätt. Som byggherre är det viktigt att man ställer krav på alla
inblandade i ett projekt. Alla projektörer, arkitekter, leverantörer av maskiner och utrustning

sam entreprenörer har ett arbetsmiljöansvar och byggherren kan i ett tidigt skede påverka
arbetsmiljön genom att välja organisationer som är seriösa i sitt arbetsmiljöarbete.
BAS P och U ska alltid finnas vid ett byggnads- eller anläggningsarbete. Oberoende av
storlek.

Som Byggherre ska säkerställa att BAS P och U är lämpliga och i föreskriften
Byggnads- och
anläggningsarbete (AFS 1999:3) så står det att personer som ska arbeta med byggarbetsmiljösamordning kan behöva ha kunskaper om innehållet i arbetsmiljölagen,
arbetsmiljöförordningen och åtminstone följande föreskrifter från Arbetsmiljöverket:

- Föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete.
- Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete.
- Föreskrifterna om belastningsergonomi.
- Föreskrifterna om arbetsplatsens utformning.
- Föreskrifterna om stegar och arbetsbockar.
- Föreskrifterna om ställningar.
- Föreskrifterna om asbest.
- Föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker.

Utöver de nämnda föreskrifterna kan ytterligare kunskaper behövas beroende på vilka risker som förekommer i arbetet. Personal som ska arbeta med arbetsmiljösamordning under genomförandet behöver i allmänhet utöver det ovan nämnda även goda kunskaper om följande föreskrifter:

- Föreskrifterna om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar.
- Föreskrifterna om användning av lyftanordningar och lyftredskap.
- Föreskrifterna om maskiner och andra tekniska anordningar.
- Föreskrifterna om användning av arbetsutrustning.
- Föreskrifterna om spikpistoler.
- Föreskrifterna om buller.
- Föreskrifterna om vibrationer.
- Föreskrifterna om kvarts.

Byggarbetsmiljösamordnarens kvalifikationer eller kvalifikationer för personal hos en
byggarbetsmiljösamordnare kan när det gäller utbildning styrkas genom intyg över
genomgången utbildning och, när det gäller kompetens och erfarenhet, genom intyg från
tidigare eller nuvarande arbetsgivare.

I princip behöver den som sköter byggarbetsmiljösamordningsfrågor följande erfarenhet för
att kunna uppfylla sitt ansvar.

- Erfarenhet av utförande av byggnads- och anläggningsarbete.
- Erfarenhet från arbete med samordning, ledning eller styrning av byggprojekt
- Erfarenhet av projektering

Storleken och karaktären på det byggprojekt som ska samordnas är avgörande för hur
omfattande erfarenhet som behövs.
I och med att byggherren har ansvar för byggarbetsmiljösamordnarens arbete så
rekommenderar vi att den som är byggherre också säkerställer sin kompetens genom att t.ex.
själv gå en utbildning för BAS P och U.

Dela Innehållet