Arbetsrelaterad stress förebyggs bäst genom att du uppmärksammar hur arbetet organiseras: vilka krav som ställs, vilka resurser som finns, hur arbetstiden förläggs och om det finns möjlighet till återhämtning. Som chef behöver du arbeta med frågorna inom det systematiska arbetsmiljöarbetet och agera när det finns risk för ohälsa.
Text: Redaktionen – Kompetensutveckla.se
Hur förebygger du arbetsrelaterad stress med AFS 2023:2 och OSA?
Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, handlar bland annat om ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, krav, resurser och socialt samspel. Sedan den 1 januari 2025 finns reglerna om OSA främst i 2 kap. AFS 2023:2. Det systematiska arbetsmiljöarbetet regleras i AFS 2023:1.
Arbetsgivaren ska se till att arbetsuppgifter och befogenheter inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Kraven i arbetet ska anpassas till resurserna. Ohälsosam arbetsbelastning innebär enligt föreskrifterna att kraven mer än tillfälligt överskrider resurserna; obalansen blir ohälsosam när den är långvarig och möjligheten till återhämtning är otillräcklig. I en aktuell redovisning beskriver Försäkringskassan svårigheter vid återgång efter stressrelaterad sjukskrivning.
Du kan lägga upp arbetet i fyra återkommande steg:
- Undersök arbetsmiljön. Använd metoder som passar verksamheten, exempelvis samtal, enkäter, arbetsplatsträffar och skyddsronder. Ta reda på hur arbetsmängd, svårighetsgrad, tidsgränser, bemanning, stöd och återhämtning fungerar i praktiken.
- Bedöm riskerna. Dokumentera riskbedömningen skriftligt och ange vilka risker som är allvarliga. Gör också en riskbedömning inför planerade förändringar i verksamheten.
- Åtgärda riskerna. Genomför nödvändiga åtgärder omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt. Åtgärder som inte kan genomföras direkt ska föras in i en skriftlig handlingsplan med ansvarig person och tidpunkt.
- Kontrollera och följ upp. Kontrollera att genomförda åtgärder fungerar och följ upp hela det systematiska arbetsmiljöarbetet varje år.
En fristående vägledning om OSA finns hos SAMdirekt. Du kan också läsa mer om OSA i praktiken. Dessa kompletterande texter ersätter inte Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Arbetstagare och skyddsombud ska få möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Medverkan innebär inte att arbetsgivarens ansvar flyttas över. Som chef behöver du därför skapa former där risker kan lyftas, bedömas och följas upp utan att ansvaret blir otydligt.
Vilka insatser bör prioriteras mot arbetsrelaterad stress?
Börja med orsakerna i arbetet. Om kraven är större än resurserna kan åtgärder exempelvis handla om att minska arbetsmängden, ändra prioriteringsordningen, variera arbetsuppgifterna, ge möjlighet till återhämtning, använda andra arbetssätt, öka bemanningen eller tillföra kunskap. Individuellt stöd kan vara värdefullt, men ersätter inte åtgärder mot organisatoriska risker.
En forskningsöversikt hos Institutet för stressmedicin beskriver kunskapsläget för arbetsplatsinsatser. Underlaget visar samtidigt att effekter varierar mellan insatser och verksamheter. Undvik därför generella löften om att en viss metod alltid ger ett visst resultat. Sätt i stället mål som passar den egna verksamheten och följ upp om åtgärderna minskar de identifierade riskerna.
Arbetsmiljöverkets riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen kan användas som stöd. Företagshälsovård eller annan sakkunnig hjälp ska anlitas när kompetensen i den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetsanpassning.
Åtgärda både organisation och individuella behov
| Nivå | Exempel på inriktning | Vad du följer upp |
|---|---|---|
| Organisation | Arbetsmängd, bemanning, prioriteringar, mandat och arbetstid | Om identifierade risker och obalans mellan krav och resurser minskar |
| Grupp | Rollfördelning, samarbete, kommunikation och socialt stöd | Om arbetssätt och ansvar fungerar i vardagen |
| Individ | Arbetsanpassning utifrån ett konstaterat behov | Om anpassningen fungerar och behöver justeras |
Vad behöver du göra vid återgång efter sjukskrivning?
Arbetsgivaren ska fortlöpande ta reda på om någon behöver arbetsanpassning. När ett behov har konstaterats ska arbetsgivaren så snart som möjligt utreda hur anpassningen ska utformas, genomföra den, följa upp om den fungerar och justera den vid behov. Den berörda arbetstagaren ska få möjlighet att medverka.
Arbetsanpassning kan vara tidsbegränsad eller varaktig. Den kan exempelvis avse arbetsuppgifter, arbetstider, arbetsfördelning, hjälpmedel eller den fysiska arbetsplatsen. Vad som är lämpligt behöver bedömas i det enskilda fallet; en diagnos leder inte automatiskt till en viss standardåtgärd.
Om en medarbetares arbetsförmåga väntas vara nedsatt i minst 60 dagar ska arbetsgivaren som huvudregel ta fram en plan för återgång i arbete senast dag 30 i sjukperioden. Planen ska så långt det är möjligt tas fram i samråd med medarbetaren, följas och ändras när det behövs. Försäkringskassan beskriver undantag, bland annat när återgång kan ske utan särskilda insatser eller när hälsotillståndet tillfälligt hindrar planeringen.
- Ta kontakt med hänsyn till situationen. Kom överens om hur kontakt ska ske och fokusera på arbetsförmåga och möjliga anpassningar.
- Utred behovet. Identifiera vilka delar av arbetet som kan behöva ändras och ge medarbetaren möjlighet att medverka.
- Dokumentera när reglerna kräver det. Ta fram plan för återgång inom rätt tid när förutsättningarna är uppfyllda.
- Ta in sakkunnigt stöd vid behov. Anlita företagshälsovård eller annan sakkunnig hjälp när den egna kompetensen inte räcker.
- Följ upp och justera. Bedöm fortlöpande om anpassningen fungerar; bestäm uppföljningens intervall efter behovet i det enskilda fallet.
Ett fungerande förebyggande arbete förbättrar förutsättningarna för en säker återgång. Läs gärna mer om hur du kan förebygga stress på arbetet.
Vilka praktiska steg minskar riskerna för arbetsrelaterad stress?
- Gör kraven begripliga. Medarbetarna ska veta vilka arbetsuppgifter de har, vilket resultat som förväntas, hur arbetet ska utföras, vad som ska prioriteras när tiden inte räcker, vem de kan vända sig till och vilka befogenheter de har.
- Matcha krav med resurser. Bedöm arbetsmängd och svårighetsgrad i relation till bland annat bemanning, kompetens, arbetsmetoder, mandat, socialt stöd och möjlighet till återhämtning.
- Granska arbetstidens förläggning. Motverka att exempelvis skiftarbete, nattarbete, långa arbetspass eller ständig nåbarhet leder till ohälsa.
- Ha mål för OSA. Målen ska främja hälsa och motverka ohälsa. Arbetstagarna ska få möjlighet att medverka; målen ska vara skriftliga om verksamheten har minst tio arbetstagare.
- Förebygg kränkande särbehandling. Klargör att beteendet inte accepteras, motverka förhållanden som kan ge upphov till det och ha kända rutiner för hur situationer hanteras och hur utsatta snabbt får hjälp.
- Följ upp konkreta risker. Mät sådant som svarar mot riskbedömningen, exempelvis arbetsmängd, bemanning, övertid, avbrott, möjlighet att prioritera och återhämtning. Sjukfrånvaro kan vara en signal men ersätter inte undersökning av arbetsförhållandena.
Du kan läsa mer om hur du engagerar medarbetare i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Delaktighet ger viktig kunskap om arbetets faktiska förhållanden, medan arbetsgivaren behåller ansvaret för att reglerna följs.
Viktiga lärdomar
- OSA är en del av arbetsmiljön och ska hanteras inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.
- Arbetsgivaren ska förebygga ohälsosam arbetsbelastning genom att anpassa resurserna till kraven.
- Arbetstagare och skyddsombud ska få möjlighet att medverka.
- Riskbedömningar ska dokumenteras, åtgärder ska genomföras och effekten ska kontrolleras.
- Arbetsanpassning ska utredas, genomföras, följas upp och vid behov justeras.
Stärk ditt arbetsmiljöarbete med rätt utbildning
Kompetensutveckla erbjuder arbetsmiljöutbildningar för bland annat chefer och skyddsombud. Du kan också läsa om vår utbildning för hållbart arbetsliv. Kontrollera alltid vilket innehåll och format som gäller för den aktuella utbildningen.
Vanliga frågor
Vad innebär AFS 2023:2 för arbetsgivare?
AFS 2023:2 innehåller grundläggande skyldigheter om hur arbetsmiljöarbetet ska planeras och organiseras. För den här frågan är framför allt 2 kap. om organisatorisk och social arbetsmiljö och 3 kap. om arbetsanpassning relevanta. Reglerna kompletterar AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Vilka förhållanden behöver du särskilt undersöka?
Undersök bland annat arbetsmängd, svårighetsgrad, tidsgränser, bemanning, tydlighet, mandat, socialt stöd, arbetstid och återhämtning. Utgå från förhållandena i den egna verksamheten i stället för att anta att samma orsak gäller överallt.
Hur skiljer sig organisatoriska insatser från individinriktade?
Organisatoriska insatser förändrar arbetsförhållanden för grupper eller hela verksamheten, exempelvis bemanning, prioriteringar eller arbetstid. Individinriktade insatser kan bestå av arbetsanpassning för en viss medarbetare. Båda kan behövas, men individuella insatser ersätter inte arbetsgivarens skyldighet att förebygga risker i organisationen.
Vad är skyddsombudets roll?
Skyddsombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor. Arbetsgivaren ska ge skyddsombud möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren har fortfarande ansvaret för arbetsmiljön.
Hur följer du upp om åtgärderna fungerar?
Utgå från den dokumenterade riskbedömningen och kontrollera om den risk som åtgärden riktades mot har minskat. Kombinera vid behov flera underlag och följ upp både genomförandet och arbetsförhållandena. Om åtgärden inte fungerar behöver den justeras eller ersättas.