Kort sagt: En riskbedömning visar vilka risker för ohälsa och olycksfall som finns och om de är allvarliga. Den ska alltid dokumenteras skriftligt. Arbetsgivaren ansvarar för arbetet och behöver ge arbetstagare och skyddsombud möjlighet att medverka.

Den här guiden till riskbedömning hjälper dig att gå från en allmän oro till ett konkret underlag för åtgärder. En ifylld mall är användbar när den beskriver verkliga arbetsförhållanden och går att förstå även efter mötet.

Förbered en avgränsad bedömning

Bestäm vad ni ska undersöka. Det kan vara ett arbetsmoment, en arbetsplats eller en planerad förändring. Skriv vilka personer som berörs och vad som ingår. Undvik att börja med en generell lista som inte passar arbetet.

Samla befintliga instruktioner, tidigare riskbedömningar, relevanta mätningar och rapporterade händelser. Ta reda på om arbetet ibland utförs under andra förhållanden, till exempel på natten, vid driftstörningar eller med ny personal. Den normala arbetsdagen visar inte alltid hela riskbilden.

Ordna deltagande så att den praktiska kunskapen kommer med. Ta hjälp av sakkunniga när organisationens egen kompetens inte räcker. Bedömning av exempelvis en viss kemisk exponering kan kräva annat underlag än ett vanligt samtal om arbetsbelastning.

Steg 1: Beskriv riskerna konkret

Beskriv vad i arbetsförhållandena som kan leda till ohälsa eller olycksfall. Ange var och när risken uppstår samt vem som kan utsättas. ”Dålig ergonomi” är för brett; ”upprepade lyft från golvnivå vid packstationen” ger ett tydligare underlag.

Vilka arbetsmoment och utrustningar används?
Finns risker kopplade till kemiska ämnen eller annan exponering?
Hur påverkar tempo, arbetstid och bemanning arbetet?
Vad händer vid underhåll, avbrott eller andra avvikelser?
Vilka befintliga skydd finns och används de?

Checklistor kan hjälpa dig att ställa frågor, men de garanterar inte att alla risker har upptäckts. Lägg till sådant som kommer fram i observationer och dialog.

Steg 2: Bedöm hur allvarliga riskerna är

Bedöm möjliga följder och hur risken kan uppstå i arbetet. Ta hänsyn till exponering, arbetsförhållanden och befintliga skydd. Dokumentera skälen till bedömningen så att andra kan följa resonemanget.

En riskmatris kan strukturera diskussionen. Det finns däremot ingen generell sifferskala i AFS 2023:1 som gör vissa värden automatiskt acceptabla och andra till en viss åtgärdsfrist. Om ni använder en matris behöver ni beskriva den lokala metoden och dess begränsningar.

Exempel: Ett sällsynt arbete kan få mycket allvarliga följder om något går fel. Ett lågt frekvensvärde får då inte ensamt leda till att risken lämnas utan nödvändigt skydd. Bedöm varje risk i sitt sammanhang och kontrollera eventuella särskilda regler.

Steg 3: Dokumentera bedömningen

Enligt 11 § AFS 2023:1 ska riskbedömningar alltid dokumenteras skriftligt. Dokumentationen ska visa vilka riskerna är och om de är allvarliga. Detta gäller oavsett verksamhetens storlek.

Datum, avgränsning, deltagare och underlag är praktiska tillägg som gör bedömningen spårbar. Skilj dessa rekommendationer från de uttryckliga dokumentationskraven. Använd gärna en gemensam arbetsfil för bedömning och åtgärder, men håll uppgifterna begripliga.

Del	Exempel på innehåll
Riskbedömning	Arbetsmoment, identifierad risk och bedömning av om den är allvarlig.
Handlingsplan	Åtgärd som inte görs omedelbart, vem som ska se till att den genomförs och när den ska vara klar.
Kontroll	Hur ni tar reda på om en genomförd åtgärd fungerar.

Steg 4: Välj åtgärder som hanterar orsaken

Pröva hur risken kan tas bort eller minskas vid källan. Det kan vara en förändrad arbetsmetod, säkrare utrustning, en teknisk lösning eller en ändrad organisation. Instruktioner och utbildning kan behövas, men ersätter inte andra nödvändiga skydd.

En modell med eliminering, substitution, tekniska och organisatoriska åtgärder samt personlig skyddsutrustning kan vara ett diskussionsstöd. Den ska inte beskrivas som en särskild femstegsregel i AFS 2023:1. För vissa riskområden finns mer specifika bestämmelser som behöver kontrolleras separat.

Åtgärder ska genomföras omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt. Sådant som inte genomförs omedelbart förs in i handlingsplanen. Bedöm också vilket skydd som behövs fram till dess att den planerade åtgärden är klar.

Steg 5: Kontrollera åtgärderna

Bestäm hur ni ska kontrollera resultatet. Fråga om åtgärden verkligen påverkar den identifierade risken, om den används som avsett och om den skapar nya problem. Anpassa kontrollen till åtgärden; en mätning, observation eller dialog kan behövas.

Exempel: Efter en förändrad packstation kan ni observera lyften och fråga de berörda hur arbetet fungerar. Att ett hjälpmedel har levererats är inte tillräcklig kontroll om det inte passar arbetsmomentet eller inte används.

Om en åtgärd försenas behöver du hantera både orsaken och den kvarstående risken. Flytta inte bara datumet i listan. För frågan till den person som kan ordna resurser eller fatta beslut om en annan lösning.

När behöver du undersöka och bedöma igen?

Arbetsmiljön ska undersökas regelbundet och risker ska bedömas när ändringar i verksamheten planeras. Den årliga uppföljningen av hela SAM-arbetet är ett annat krav; den betyder inte att varje riskbedömning bara ska göras en gång om året.

Nya arbetsmetoder, utrustning eller förändrad bemanning kan kräva en ny bedömning. Rapporterad ohälsa, olycksfall eller allvarliga tillbud behöver utredas och kan visa att tidigare bedömningar eller åtgärder är otillräckliga. Ordna en rutin för hur sådan information tas om hand.

Vanliga frågor

Finns ett lagkrav på en särskild riskmatris?

AFS 2023:1 anger inte en generell poängmatris. Välj ett hjälpmedel som passar uppgiften och gör en saklig bedömning.

Är riskbedömning och handlingsplan samma dokument?

De kan finnas i samma fil, men har olika funktion. Bedömningen visar riskerna och deras allvar; planen visar kommande åtgärder, ansvarig och tidpunkt.

Måste skyddsombudet ensam utföra bedömningen?

Nej. Arbetsgivaren ansvarar för arbetet och ska ordna möjlighet till medverkan.

Räcker en årlig riskbedömning?

Intervallen behöver passa verksamhetens risker. Planerade ändringar ska riskbedömas och den årliga SAM-uppföljningen ersätter inte detta.

Fördjupa din kunskap

Mer läsning från andra aktörer

Här finns kompletterande material och olika aktörers perspektiv. Använd primärkällorna nedan när du kontrollerar regler eller standardversioner.

Välj utbildning utifrån ditt uppdrag

AB Kompetensutveckla i Sundsvall erbjuder arbetsmiljöutbildning. Läs om SAM-utbildning – systematiskt arbetsmiljöarbete och kontrollera kursens innehåll och upplägg mot ditt kompetensbehov. Utbildning behöver kombineras med fungerande förutsättningar och tillämpning i verksamheten.

Primärkällor och faktaunderlag

Faktaunderlag kontrollerat den 13 oktober 2026. Artikeln ger generell vägledning; bedöm det konkreta arbetet och de regler som gäller för verksamheten.