Kemikaliehantering i arbetsmiljön: så minskar du riskerna

Text: Redaktionen – Kompetensutveckla.se

Säker kemikaliehantering i arbetsmiljön börjar innan arbetet utförs. Arbetsgivaren behöver veta vilka kemiska riskkällor som finns eller bildas, bedöma hur arbetstagarna kan exponeras och besluta om åtgärder. Det gäller både inköpta produkter och ämnen som uppstår i arbetet, exempelvis svetsrök, damm, avgaser eller syrefattig atmosfär.

Vad räknas som en kemisk riskkälla?

En kemisk riskkälla är inte bara en flaska med faropiktogram. Material, produkter och ämnen som bildas i en process kan innebära risk genom inandning, hudkontakt, ögonkontakt, förtäring, brand eller explosion. Även en produkt som inte är klassificerad som farlig kan behöva bedömas om användningen skapar en risk.

De centrala arbetsmiljöreglerna finns i AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets vägledning till kemireglerna hjälper dig att omsätta bestämmelserna i praktiken.

1. Kartlägg och förteckna riskkällorna

Arbetsgivaren ska undersöka vilka kemiska riskkällor som hanteras eller bildas. Samla information från säkerhetsdatablad, produktmärkning, leverantörer, arbetsprocesser, mätningar och erfarenheter från arbetstagarna. Glöm inte underhåll, rengöring, spill, avfall och situationer där flera ämnen används samtidigt.

Förteckningen ska bland annat ange riskkällans namn och farliga egenskaper, var den förvaras eller förekommer, om ett hygieniskt gränsvärde eller särskilda regler gäller och när uppgifterna kontrollerades. Ta även med riskkällor som bildas i arbetet, till exempel kvartsdamm, svetsrök och avgaser. En vanlig produktlista är därför inte alltid fullständig. Läs mer om kemiska risker på arbetsplatsen.

2. Gör riskbedömningen innan arbetet börjar

Arbetet får inte börja innan riskerna har undersökts, bedömts och nödvändiga åtgärder har beslutats. Bedöm inte bara produktens faroklassificering. Ta även hänsyn till mängd, koncentration, exponeringsväg, nivå, varaktighet och frekvens. Brand- och explosionsrisker samt effekter av flera samtidiga riskkällor behöver också ingå.

Riskbedömningen ska vara skriftlig. Beskriv vilka situationer som kan medföra risk, vilka som berörs och vilka åtgärder som krävs. Uppdatera bedömningen när arbetssätt, produkter, utrustning eller annan relevant information förändras. Se även guiden om praktisk riskbedömning.

3. Använd säkerhetsdatablad rätt

Säkerhetsdatablad ska bland annat lämnas för farliga kemiska produkter som överlåts till yrkesmässiga användare. För vissa blandningar som inte är klassificerade som farliga lämnas bladet på begäran. Bladet har 16 avsnitt med information om bland annat faror, första hjälpen, hantering, lagring och exponeringskontroll.

Det finns ingen generell regel om att ett säkerhetsdatablad får vara högst tre år gammalt. Leverantören ska uppdatera det utan dröjsmål när exempelvis ny riskinformation påverkar skyddsåtgärderna. Arbetsgivaren behöver se till att riskbedömningen bygger på relevant och aktuell information. Kemikalieinspektionen förklarar när säkerhetsdatablad ska lämnas och uppdateras.

Ett säkerhetsdatablad ersätter inte arbetsgivarens egen riskbedömning. För svetsrök, damm och andra processgenererade riskkällor kan andra underlag och mätningar behövas.

4. Minska riskerna enligt åtgärdstrappan

Börja med att undersöka om riskkällan kan tas bort. Pröva därefter om den kan ersättas med något mindre farligt. Om risken finns kvar kan slutna system, inkapsling, processventilation och andra tekniska lösningar behövas. Organisatoriska åtgärder kan exempelvis begränsa antalet exponerade eller exponeringstiden.

1. Eliminera riskkällan när det är möjligt.
2. Ersätt den med ett mindre farligt alternativ.
3. Använd slutna system eller andra tekniska skydd.
4. Komplettera med organisatoriska åtgärder och tydliga arbetsrutiner.
5. Använd personlig skyddsutrustning när risken inte kan förebyggas tillräckligt på annat sätt.

Personlig skyddsutrustning ska vara anpassad till riskkällan, arbetet och användaren. Kontrollera passform, underhåll, förvaring och bytesintervall.

5. Märk behållare och förvara säkert

Behållare med kemiska riskkällor ska vara märkta så att innehåll och risker kan identifieras. För farliga kemiska produkter gäller normalt leverantörens CLP-märkning eller den arbetsplatsmärkning som AFS 2023:10 medger. Rörledningar har särskilda märkningskrav.

Förvaring ska planeras utifrån ämnenas egenskaper. Ämnen som kan reagera farligt med varandra behöver hållas åtskilda. Ta hänsyn till ventilation, spilluppsamling, antändningskällor, påkörningsrisk, åtkomst och räddningsinsatser. Om en produkt hälls över i en annan behållare måste även den kunna identifieras säkert.

6. Ge tydliga instruktioner och information

Arbetsgivaren ska normalt ta fram skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner utifrån riskbedömningen. Skriftlighet kan undvaras vid enkel hantering där riskerna lätt kan överblickas, men krävs alltid i vissa särskilt reglerade arbeten. Dokument som riktar sig till arbetstagarna ska vara på svenska eller ett annat språk som samtliga berörda använder samt vara tydliga och lätta att förstå.

Information behöver särskilt ges vid introduktion, ändrade arbetsuppgifter och när nya ämnen, produkter eller processer införs. Arbetstagaren behöver förstå riskerna, skyddsåtgärderna, vad som ska göras vid spill eller exponering och hur tillbud rapporteras.

Det finns inget allmänt femårsintervall för all kemikalieinformation. Kunskaperna ska vara tillräckliga för arbetet och uppdateras när riskerna förändras. För vissa allergiframkallande ämnen finns särskilda utbildningskrav. Reach-utbildning för yrkesmässig användning av diisocyanater som omfattas av begränsningen ska upprepas minst vart femte år.

7. Kontrollera särskilda krav

Vissa ämnen och arbeten omfattas av särskilda regler. Det kan gälla exempelvis isocyanater, härdplastkomponenter, kvarts, asbest, bly, kadmium, kvicksilver och vissa cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen. Kontrollera alltid aktuell föreskrift och den egna riskbedömningen.

Isocyanater och härdplaster kan kräva särskilda kunskaper och medicinska kontroller. En härdplastutbildning kan ingå i kunskapsarbetet, men innehållet måste motsvara reglerna och deltagarnas faktiska arbete.

När krävs medicinsk kontroll?

Medicinska kontroller krävs inte för alla som arbetar med kemikalier. Kraven är kopplade till särskilt angivna exponeringar och arbetsförhållanden. AFS 2023:15 omfattar exempelvis vissa allergiframkallande ämnen, fibrosframkallande damm och metaller. För vissa arbeten krävs även tjänstbarhetsbedömning. Läs kraven i AFS 2023:15 om medicinska kontroller.

När krävs exponeringsregister?

En förteckning över kemiska riskkällor är inte samma sak som ett exponeringsregister. Ett särskilt register ska föras när arbetstagare exponeras för vissa cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen och processer. För H360-ämnen ska registret sparas minst fem år efter avslutad exponering; för andra ämnen och blandningar som omfattas av regeln gäller normalt minst 40 år. Säkerhetsdatablad som mottagits eller tagits fram ska enligt Reach sparas minst tio år.

Checklista för kemikaliehantering

• Förteckna både inköpta produkter och riskkällor som bildas i arbetet.
• Gör och dokumentera riskbedömningen innan arbetet börjar.
• Använd aktuella säkerhetsdatablad och andra relevanta underlag.
• Pröva eliminering och substitution före personlig skyddsutrustning.
• Kontrollera märkning, förvaring och nödrutiner.
• Gör instruktionerna begripliga för alla berörda.
• Kontrollera särskilda utbildningskrav, medicinska kontroller och registerkrav.
• Följ upp åtgärder och arbetsrutiner i praktiken.

Fördjupning och närliggande läsning

Kemikaliearbetet ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet. I mediebevakningen finns exempel på frågor om utfasning av farliga ämnen, vanadin i slaggmassor och produktinformation och UFI-koder. Dessa redaktionella artiklar kan ge exempel på aktuella diskussioner, men myndighetskällorna ovan bär rättspåståendena.

Renhållning kan vara en del av ordningen på en arbetsplats. Läs exempelvis om kontorsstädning i Varberg och miljövänlig städning. Sådana tjänster ersätter inte arbetsgivarens kemiska riskbedömning eller krav på säkra metoder.