KEMISKA RISKER I ARBETSMILJÖN – RISKBEDÖMNING OCH ÅTGÄRDER
Kontrollerad mot: AFS 2023:10 och Arbetsmiljöverkets aktuella vägledning till kemireglerna.
Kemiska risker uppstår när farliga ämnen eller blandningar hanteras, bildas eller frigörs i arbetet. Arbetsgivaren ska undersöka och riskbedöma kemiska riskkällor innan arbetet startar och vidta nödvändiga åtgärder.
Förteckna kemiska riskkällor
Arbetsgivaren ska ha en förteckning över de kemiska riskkällor som hanteras eller bildas. Förteckningen ska bland annat innehålla namn, farliga egenskaper och var ämnet används, bildas eller förvaras.
Riskbedömningen ska vara konkret
Bedömningen ska ta hänsyn till exponering genom inandning, hud, ögon eller mun, men också brand, explosion och syrefattig miljö. Mängd, exponeringstid, farliga egenskaper och samverkan med andra risker ska vägas in.
Hygieniska gränsvärden
Om luftföroreningar kan förekomma ska arbetsgivaren bedöma om halten är godtagbar i förhållande till AFS 2023:14. Om det inte går att bedöma på annat sätt kan yrkeshygieniska mätningar krävas.
Åtgärda vid källan
Risker ska i första hand minskas genom substitution, slutna system, processventilation eller andra tekniska och organisatoriska lösningar. Personlig skyddsutrustning är ett komplement när andra åtgärder inte räcker.
Utbildning och instruktioner
Arbetstagare ska få information om riskerna och hur de förebyggs. För vissa allergiframkallande ämnen finns särskilda utbildningskrav och krav på utbildningsintyg.
Se även härdplaster och isocyanater.
Vanliga frågor
Måste alla kemikalier finnas i en förteckning?
De kemiska riskkällor som hanteras eller bildas i verksamheten ska förtecknas enligt AFS 2023:10.
När behövs mätningar?
När arbetsgivaren inte på annat sätt kan bedöma om luftföroreningshalten är godtagbar i förhållande till gränsvärdena.
Räcker säkerhetsdatablad som riskbedömning?
Nej. Säkerhetsdatablad är ett viktigt underlag, men bedömningen måste också utgå från hur ämnet faktiskt används och exponeringen i arbetet.