Arbetsmiljödiplomering är vanligtvis en utbildningsanordnares benämning på en arbetsmiljöutbildning som avslutas med någon form av examination och ett diplom eller utbildningsbevis. Det är inte ett lagstadgat krav eller en myndighetsreglerad behörighet. För dig som är chef är det därför viktigare att granska utbildningens innehåll och examination än att enbart titta på ordet ”diplomerad”.
Text: Redaktionen – Kompetensutveckla.se
Vad innebär arbetsmiljödiplomering konkret?
Begreppet saknar en enhetlig, rättsligt fastställd definition. Olika utbildningsanordnare kan använda det för olika upplägg. En utbildning kan exempelvis innehålla lärarledda moment, praktiska övningar, ett skriftligt prov och ett digitalt utbildningsbevis. Du behöver därför kontrollera vad som faktiskt krävs för att bli godkänd och vilka delar av arbetsmiljöarbetet som behandlas.
Ett exempel på hur en utbildningsanordnare använder begreppet är Diplomerad Arbetsmiljösamordnare. Den bevarade kurssidan beskriver en distansutbildning med skriftligt prov och digitalt diplom, men den visar också äldre kursdatum och hänvisningar till tidigare föreskrifter. Kontrollera därför alltid aktuellt datum, innehåll, pris och vilka föreskrifter utbildningen bygger på innan du bokar.
En relevant utbildning för arbete med SAM och OSA bör ge dig möjlighet att arbeta praktiskt med exempelvis:
- hur arbetsmiljöarbetet blir en del av den dagliga verksamheten,
- hur du undersöker arbetsförhållanden och bedömer risker,
- hur åtgärder beslutas, dokumenteras och följs upp,
- hur arbetstagare och skyddsombud får möjlighet att medverka,
- hur organisatoriska och sociala risker förebyggs,
- vilka befogenheter, resurser och kunskaper som behövs när arbetsmiljöuppgifter fördelas.
Be om kursplan, lärandemål och information om examinationen. Ett diplom visar vad den aktuella anordnaren intygar, men ersätter inte arbetsgivarens ansvar att organisera, genomföra och följa upp arbetsmiljöarbetet.
Hur kan utbildningen stödja arbetsmiljöarbetet?
AFS 2023:1 gäller sedan den 1 januari 2025 och reglerar arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete. Arbetsgivaren har ansvaret för att föreskrifterna följs. Arbetet ska ingå i den dagliga verksamheten och omfatta fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljöförhållanden.
En utbildning kan vara ett sätt att bygga kunskap för detta arbete, men det är tillämpningen i verksamheten som är avgörande. På sidan om systematiskt arbetsmiljöarbete kan du läsa mer om utbildning inom SAM. En kompletterande extern översikt finns i guiden om SAM-föreskrifterna.
AFS 2023:1 anger bland annat att arbetsgivaren ska:
- Ha en arbetsmiljöpolicy och rutiner. Policyn ska beskriva hur arbetsmiljöförhållandena ska vara för att förebygga ohälsa och olycksfall och uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Om verksamheten har tio eller fler arbetstagare ska policyn och rutinerna vara skriftliga.
- Fördela arbetsmiljöuppgifter. Den som får uppgifter ska ha befogenheter, resurser och kunskaper. Vid tio eller fler arbetstagare ska uppgiftsfördelningen vara skriftlig. Arbetsgivaren behåller ansvaret för att föreskrifterna följs.
- Säkerställa arbetstagarnas kunskaper. Arbetstagarna ska ha tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna. Vid allvarliga risker ska det finnas skriftliga instruktioner för hur arbetet utförs säkert.
- Undersöka och riskbedöma. Arbetsförhållandena ska undersökas regelbundet. Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt och visa vilka riskerna är och om de är allvarliga.
- Åtgärda och följa upp. Nödvändiga åtgärder ska genomföras omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt. Åtgärder som inte görs direkt ska föras in i en skriftlig handlingsplan med ansvarig och tidpunkt. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas upp årligen.
Kunskap om organisatorisk och social arbetsmiljö
AFS 2023:2 innehåller grundläggande skyldigheter för hur arbetsmiljöarbetet planeras och organiseras. I föreskriftens andra kapitel finns regler om organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras. De ska också ha förutsättningar att omsätta kunskaperna i praktiken.
Det betyder att kunskap behöver kombineras med bland annat rimliga befogenheter, resurser och stöd. Föreskrifterna behandlar även tydlighet i arbetsuppgifter, balans mellan krav och resurser, arbetstidens förläggning och rutiner för kränkande särbehandling. Du kan läsa mer på sidan om OSA och organisatorisk och social arbetsmiljö.
Om du granskar en diplomutbildning bör du därför fråga hur deltagaren får öva på att identifiera organisatoriska och sociala risker, föreslå åtgärder och följa upp dem. En kursbeskrivning som bara räknar upp föreskrifter ger inte i sig besked om hur praktiskt användbar utbildningen är.
Vad skiljer diplomering från certifiering och policy?
| Begrepp | Innebörd | Vad du behöver kontrollera |
|---|---|---|
| Arbetsmiljödiplomering | Ett utbildningsupplägg där anordnaren utfärdar diplom eller utbildningsbevis. | Kursplan, examinationsform, godkäntgräns, aktualitet och vem som utfärdar beviset. |
| Certifiering av ledningssystem | Bedömning av en organisations ledningssystem mot angivna krav, exempelvis ISO 45001. | Vilken standard eller kravmodell som används och vilket organ som genomför bedömningen. |
| Arbetsmiljöpolicy | Ett dokument som beskriver hur arbetsmiljöförhållandena ska vara och inriktningen för arbetsmiljöarbetet. | Att policyn är anpassad till verksamheten och skriftlig när verksamheten har minst tio arbetstagare. |
ISO 45001 anger krav på ett ledningssystem för arbetsmiljö på organisationsnivå. Ett kursdiplom till en enskild deltagare innebär inte att organisationens ledningssystem är certifierat. På motsvarande sätt beskriver sidan om BKMA-certifiering en certifiering som omfattar kvalitet, miljö och arbetsmiljö i en verksamhet. Detta ska hållas isär från ett individuellt utbildningsbevis.
Så tar du till vara kunskapen i praktiken
Innan någon går utbildningen bör du koppla lärandemålen till de risker och arbetsmiljöuppgifter som finns i den egna verksamheten. Efter kursen kan du använda följande arbetsgång:
- Gå igenom ansvar och uppgifter. Kontrollera att uppgiftsfördelningen är tydlig och att den som ska utföra uppgifterna har tillräckliga befogenheter, resurser och kunskaper.
- Pröva kunskapen i en verklig aktivitet. Låt deltagaren medverka i en undersökning, riskbedömning, handlingsplan eller uppföljning som redan ingår i verksamhetens SAM.
- Samverka. Ge berörda arbetstagare och skyddsombud möjlighet att delta. Utbildning av en person ersätter inte medverkan från dem som berörs av arbetsmiljöförhållandena.
- Följ upp användningen. Bedöm om arbetssätt, dokumentation eller åtgärder behöver justeras. Undvik att anta att utbildningen automatiskt leder till ett visst resultat.
- Håll kunskapen aktuell. Se över behovet av ny kunskap när arbetsuppgifter, utrustning, arbetsmetoder, verksamhet eller organisation förändras.
För skyddsombud finns mer information på sidan om skyddsombudsutbildning. Tänk på att arbetsgivaren och skyddsombudet har olika roller. Ett gemensamt språk kan underlätta samverkan, men det ändrar inte respektive roll eller ansvar.
Checklista när du väljer utbildning
- Är hänvisningarna till AFS 2023:1 och AFS 2023:2 aktuella?
- Framgår det vilka kunskaper och färdigheter deltagaren ska visa?
- Finns en tydlig examination och information om vad som krävs för godkänt?
- Arbetar deltagaren med riskbedömning, handlingsplan och uppföljning?
- Behandlas både fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö där det är relevant?
- Är målgruppen och förkunskapskraven tydliga?
- Kan innehållet kopplas till deltagarens faktiska arbetsmiljöuppgifter?
Om du söker ett lokalt upplägg kan du läsa om arbetsmiljöutbildningar i Stockholm. För utbildning anpassad till den egna verksamheten finns även information om företagsförlagda arbetsmiljöutbildningar. Jämför alltid det aktuella kursinnehållet med verksamhetens behov och de arbetsmiljöuppgifter deltagaren ska kunna utföra.
Vanliga frågor om arbetsmiljödiplomering
Är arbetsmiljödiplomering ett myndighetskrav?
Nej. Arbetsmiljöverkets föreskrifter kräver inte en utbildning med just denna benämning. Däremot finns krav på bland annat kunskaper, medverkan, riskbedömning, åtgärder och uppföljning. AFS 2023:2 kräver särskilt att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras samt förutsättningar att använda kunskaperna.
Vem kan ha nytta av utbildningen?
En sådan utbildning kan vara relevant för chefer, arbetsledare, arbetsmiljösamordnare och andra som har arbetsmiljöuppgifter. Skyddsombud kan också behöva utbildning för sitt uppdrag. Valet bör utgå från personens roll, befogenheter, tidigare kunskaper och de risker som finns i verksamheten.
Hur lång är utbildningen och vad kostar den?
Det finns ingen myndighetsbestämd längd eller prisnivå för utbildningar som marknadsförs som diplomerade. Kontrollera aktuella uppgifter hos anordnaren och jämför omfattning, examination och innehåll – inte bara priset eller utbildningsbevisets benämning.
Vad skiljer ett diplom från ISO 45001?
Ett diplom är normalt ett bevis som en utbildningsanordnare utfärdar till en deltagare. ISO 45001 är en internationell standard med krav på en organisations ledningssystem för arbetsmiljö. Ett individuellt kursdiplom är därför inte samma sak som en certifiering av organisationens ledningssystem.
Räcker en arbetsmiljöpolicy?
Nej. Policyn är en del av SAM, men arbetsgivaren behöver också bland annat ha rutiner, fördela arbetsmiljöuppgifter, säkerställa kunskaper, undersöka arbetsförhållanden, riskbedöma, åtgärda och följa upp. Ett utbildningsdiplom ersätter inte dessa delar.