Första hjälpen på arbetsplatsen: planera beredskapen

Första hjälpen på arbetsplatsen kräver en beredskap som fungerar när någon skadas eller blir akut sjuk. Planera personal, utrustning, larmvägar och krisstöd utifrån verksamhetens risker och faktiska bemanning.

Vad arbetsgivaren behöver ordna

AFS 2023:2 innehåller regler om första hjälpen och krisstöd. Beredskapen ska anpassas till arbetsställets art, omfattning och särskilda risker. Det behöver finnas tillräckligt många personer med aktuella kunskaper, även när ordinarie personal är frånvarande. Det finns inget generellt antal förstahjälpare som passar alla arbetsplatser. Ta hänsyn till skift, ensamarbete, avstånd, besökare och hur snabbt extern hjälp kan nå fram. Första hjälpen-utrustningen behöver motsvara de risker som undersökningen visar.

Gå igenom beredskapen på plats

  • Vilka skador eller akuta händelser kan inträffa?
  • Vem larmar och vem möter räddningspersonalen?
  • Vilken adress, infart och platsbeskrivning ska lämnas?
  • Var finns utrustningen och hur når alla den?
  • Vem ersätter den ordinarie kontaktpersonen?
  • Hur får drabbade och kollegor stöd efter en allvarlig händelse?

Vid en akut nödsituation ringer du 112 och följer larmoperatörens instruktioner. Beredskapsplaneringen ersätter inte praktisk utbildning i första hjälpen och HLR.

Öva på arbetsplatsens förutsättningar

Ett tänkt olycksfall i ett avlägset förråd kan visa att mobilmottagning, tillträde eller vägvisning behöver förbättras. Öva kommunikationen utan att ringa verkliga nödsamtal. Kontrollera också att nyanställda och inhyrda känner till rutinen. Utse någon som kontrollerar utrustning, förbrukning och hållbarhet enligt riskerna och tillverkarens instruktioner. Bestäm ett lämpligt kontrollintervall; en årlig kontroll är ingen generell garanti för att beredskapen räcker.

Efter en händelse

Säkra fortsatt stöd och utred bakomliggande arbetsmiljöorsaker. Bedöm anmälningsskyldigheten separat. Allvarliga tillbud kan behöva anmälas även om ingen blivit sjukskriven. Hantera personuppgifter och uppgifter om hälsa med begränsad åtkomst.

Första hjälpen på arbetsplatsen: bygg en fungerande kedja

Första hjälpen på arbetsplatsen behöver fungera som en kedja från upptäckt till överlämning. Någon ska kunna uppmärksamma händelsen, larma, ge omedelbar hjälp inom sin kompetens och lotsa ambulans eller annan räddningsresurs rätt. Planeringen behöver därför omfatta både människor, utrustning och information. Kontrollera att anslag, adressuppgifter och vägvisning är begripliga även för en vikarie eller besökare.

  1. Upptäck och larma. Gör larmvägen tydlig och ange vilka uppgifter som ska lämnas.
  2. Ge första hjälp. Utbildad personal agerar inom sina kunskaper och följer larmoperatörens instruktioner.
  3. Möt hjälpen. Bestäm vem som öppnar grindar, visar väg och hanterar lokala risker.
  4. Ta hand om tiden efteråt. Ordna krisstöd, rapportering och utredning utan att sprida känsliga uppgifter.

Kontrollera beredskapen när arbetet förändras

En beredskap som fungerade tidigare kan bli otillräcklig vid nya lokaler, ändrad bemanning, ensamarbete, nya kemiska produkter eller längre avstånd till hjälp. Ta därför upp första hjälpen i riskbedömningen före planerade förändringar. Kontrollera också om utrustning behöver flyttas, kompletteras eller skyltas om. Placering och innehåll ska utgå från riskerna; samma standardpaket passar inte automatiskt alla arbetsplatser.

Öva utan att skapa en verklig larmsituation

En enkel skrivbordsövning kan pröva vem som ringer, vilken adress som lämnas och vem som möter hjälpen. En praktisk övning kan kontrollera åtkomst, kommunikation och lokalkännedom, men ska planeras så att den inte förväxlas med en verklig händelse. Dokumentera upptäckta brister, ansvarig åtgärd och datum för uppföljning.

Hantera personuppgifter varsamt

Rutiner för första hjälpen på arbetsplatsen ska inte bygga på öppna listor med diagnoser eller andra känsliga uppgifter. Om en medarbetare frivilligt informerar om ett behov bör åtkomst och hantering begränsas. För incidentrapportering räcker det att samla in de uppgifter som behövs för hjälp, uppföljning och eventuell anmälan.

Planera bemanning och ansvar för varje arbetstid

Gör inte beredskapen beroende av en enda namngiven person. Kartlägg vilka som normalt är på plats under dag, kväll, natt och helg, och hur frånvaro hanteras. På en arbetsplats med flera byggnader eller rörliga arbetslag kan det behövas fler än en person som kan ge första hjälpen. För inhyrda och entreprenörer behöver det vara tydligt hur larmning och samordning fungerar på den gemensamma arbetsplatsen.

Fördela uppgifter utan att skapa falsk trygghet. Den som larmar behöver kunna beskriva platsen. Den som möter ambulansen behöver känna till infarter, lås och lokala risker. Den som ger första hjälpen behöver ha aktuella kunskaper och tillgång till relevant utrustning. Uppgifterna kan ligga på olika personer beroende på händelsen och bemanningen.

Placera och kontrollera utrustningen

Utrustning för första hjälpen ska vara lätt att nå och anpassad till de risker som finns. Kontrollera om skyltning syns från de platser där människor arbetar och om vägen är fri även när dörrar är låsta eller produktionen pågår. Förbrukat eller utgånget material behöver ersättas. Ange vem som gör kontrollen och hur brister rapporteras.

Om verksamheten har ögondusch, nöddusch eller annan särskild utrustning behöver personalen veta när och hur den används. Tillverkarens instruktioner, riskbedömningen och verksamhetens förhållanden styr kontroll och underhåll. Gör inte ett generellt kontrollintervall till en garanti; utrustningen kan behöva ses över oftare efter användning, flytt eller förändrade risker.

Ta även hänsyn till språkliga och praktiska förutsättningar. Instruktioner, skyltar och introduktion behöver kunna förstås av dem som vistas på arbetsplatsen. Om arbetet sker på flera språk kan ansvariga behöva kontrollera förståelsen i praktiken. Personer med funktionsnedsättning eller begränsad rörlighet ska kunna nå information och få hjälp utifrån verksamhetens förutsättningar.

Följ upp både första hjälpen och krisstödet

Efter en olycka eller akut sjukdom behöver den omedelbara hjälpen följas av ett ordnat omhändertagande. Bestäm vem som kontaktar berörda, hur arbetsgruppen informeras och var professionellt stöd kan hämtas. Informationen ska vara saklig och begränsad till det som mottagaren behöver känna till.

Utred händelsen för att förebygga att något liknande inträffar igen. Kontrollera samtidigt om larmväg, utrustning, bemanning och introduktion fungerade. När brister upptäcks ska de få en ansvarig och en tid för åtgärd. På så sätt blir första hjälpen på arbetsplatsen en kontrollerad del av arbetsmiljöarbetet, inte bara en pärm eller skylt.

Fördjupning och relaterade resurser

Följande länkar ger kompletterande material från Kompetensutveckla och andra aktörer. Kontrollera regeluppgifter i primärkällorna.

Källor och faktaunderlag

Källunderlag och kursuppgifter kontrollerade den 17 oktober 2026. Praktiska exempel i texten är redaktionella och behöver anpassas till den egna verksamheten.