Vi har Sveriges Populäraste Arbetsmiljöutbildningar

KEDS och Karolinska Exhaustion Disorder Scale – en heltäckande guide

Bakgrund och syfte

I en tid där långvarig stress och trötthet blivit ett samhällsproblem behöver vi effektiva verktyg för att upptäcka risker i tid. KEDS, förkortning för Karolinska Exhaustion Disorder Scale, är utvecklat vid Karolinska Institutet och ger dig möjlighet att reflektera över ditt välbefinnande. På svenska talar vi ofta om utmattningssyndrom, en diagnos som i dag klassificeras under F43.8 i ICD‑10. Utmattningssyndrom kännetecknas av långvarig psykisk och fysisk trötthet, sömnproblem, kognitiv påverkan och minskad tolerans för ytterligare stress:contentReference[oaicite:0]{index=0}. Tillståndet erkänns inte i alla psykiatriska klassificeringssystem, men i Sverige har Socialstyrelsen tagit fram diagnoskriterier och rekommenderat att sjukdomen benämns som exhaustion disorder. Genom att erbjuda ett tillförlitligt självskattningsverktyg syftar Karolinska Exhaustion Disorder Scale till att hjälpa både individer och vårdgivare att tidigt identifiera symtom och sätta in stödinsatser.

Vad innebär utmattningssyndrom?

Utmattningssyndrom uppstår när du utsätts för långvarig och intensiv stress utan tillräcklig återhämtning. Till skillnad från tillfällig trötthet präglas detta tillstånd av en mängd tydliga symtom: du kan känna dig utmattad trots tillräcklig sömn, uppleva hjärtklappning, yrsel eller matsmältningsbesvär, ha svårt att koncentrera dig och märka att du blir känslomässigt instabil:contentReference[oaicite:1]{index=1}. Dessutom kan blodtryck och puls ligga på hög nivå även i vila. Dessa signaler kan uppkomma från arbete, studier, familjeliv eller andra belastningar. Ingen av oss reagerar likadant på stress, men genom att lyssna på kroppens signaler kan du förebygga att situationen förvärras. Som arbetsgivare är du också skyldig att undersöka och åtgärda riskfaktorer som hög arbetsbelastning eller kränkande behandling; det kräver både kunskap och engagemang. Utbildningar i systematiskt arbetsmiljöarbete och BAM hjälper organisationer att leva upp till lagens krav och skapa hållbara arbetsplatser.

Vad är Karolinska Exhaustion Disorder Scale?

KEDS står för Karolinska Exhaustion Disorder Scale och är ett forskningsbaserat verktyg framtaget för att kartlägga symtom vid stressrelaterad utmattning. Skalan består av nio frågor som var och en skattas på en skala från 0 till 6, vilket ger en sammanlagd poäng mellan 0 och 54:contentReference[oaicite:2]{index=2}. Enligt de vetenskapliga studierna visar en cut‑off på 19 poäng god förmåga att skilja personer med utmattningssyndrom från friska individer; såväl sensitivitet som specificitet ligger över 95 procent:contentReference[oaicite:3]{index=3}. Det innebär att metoden är tillförlitlig och att du med hög precision kan se om dina symtom motsvarar mönstret för exhaustion disorder. KEDS är dock inget diagnostiskt verktyg; det är en första screening som bör följas upp av professionell bedömning.

Så fungerar KEDS

När du gör en KEDS‑självskattning utgår du från hur du mått de senaste två veckorna. Du svarar på frågor om fysisk trötthet, kognitiv kapacitet, känslomässig stabilitet och återhämtningsförmåga. Exempelvis får du bedöma om du känner dig utmattad trots vila, om du har svårt att fokusera på arbetsuppgifter eller om du blir ledsen och irriterad oftare än vanligt. Varje fråga skattas på en skala där högre värden indikerar mer uttalade symtom. Poängen summeras och jämförs med gränsvärden. När din totalsumma överstiger 19 poäng signalerar det en ökad risk för utmattningssyndrom:contentReference[oaicite:4]{index=4}, vilket bör leda till att du söker ytterligare rådgivning. Även resultat strax under cut‑off kan ge anledning att reflektera över din situation och vidta förebyggande åtgärder.

Varför är KEDS ett viktigt verktyg?

Stress och utmattning påverkar både vår hälsa och samhället i stort. Långvarig sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är ett växande problem, och reaktioner på svår stress är den kategori av diagnoser som leder till flest sjukskrivningsdagar i Sverige:contentReference[oaicite:5]{index=5}. Genom att du använder KEDS kan du upptäcka symtom på stressrelaterad utmattning tidigt och därmed hindra att de utvecklas till ett allvarligare tillstånd. KEDS bygger på evidensbaserad forskning och har utvecklats av experter inom klinisk neurovetenskap. Skalan är enkel att genomföra, tar bara några minuter att fylla i och kan användas upprepade gånger för att följa förändringar över tid. Resultaten blir ett värdefullt underlag för samtal med läkare, psykolog eller företagshälsovård. Det bidrar också till att forskningen om utmattningssyndrom får ett robust verktyg för att följa symtomförändringar i olika populationer.

Styrkor och begränsningar med KEDS

En av KEDS största styrkor är den vetenskapliga grunden. Mätningen har utvecklats genom systematiska studier som testat hur väl skalan skiljer utmattningssyndrom från andra tillstånd som depression och ångest. Forskare har visat att det finns tre separata dimensioner: utmattning, depression och ångest:contentReference[oaicite:6]{index=6}. Genom att KEDS fokuserar på symtom som är unika för utmattningssyndrom kan du få en klarare bild av din situation. Verktyget är dessutom lätt att använda; du kan genomföra det själv hemma, vilket gör det tillgängligt även för den som inte ännu har kontakt med vården. Samtidigt finns det begränsningar. Eftersom det är en självskattning bygger resultatet på att du svarar ärligt och har självinsikt. Testet ersätter aldrig en medicinsk diagnos. Ett högt resultat innebär att du bör kontakta vården för att fastställa om det rör sig om exhaustion disorder eller om andra faktorer ligger bakom symptomen. Slutligen mäter KEDS endast ett spektrum av symtom; livssituationen i övrigt behöver alltid vägas in när du planerar åtgärder.

Forskningsstödet bakom skalan

Karolinska Exhaustion Disorder Scale skapades i början av 2010‑talet för att fylla ett behov av ett standardiserat och pålitligt mätningsinstrument. I den ursprungliga studien deltog 317 personer, varav ett stort antal patienter med konstaterat utmattningssyndrom och en kontrollgrupp. Forskarna analyserade itemens samvariation och fann att de nio frågorna tillsammans mäter ett sammanhållet fenomen:contentReference[oaicite:7]{index=7}. Genom receiver operating characteristics visades att en cut‑off på 19 poäng ger mycket god träffsäkerhet. Dessutom visade sig skalan vara robust över olika åldrar och kön; den fungerade väl både kliniskt och i forskningssammanhang. Senare studier har fördjupat analysen av KEDS struktur och indikerat att den kan skilja utmattningssyndrom från depression och generaliserad ångest. Andra artiklar har använt KEDS i network‑analys för att kartlägga vilka symtom som är mest centrala i processen och hur de interagerar.

Vem har nytta av att använda KEDS?

KEDS kan användas av alla som misstänker att stressen håller på att bli ohanterlig. Du som har ett jobb med höga krav, oregelbundna arbetstider eller stora ansvarsområden kan genom testet få en tydligare bild av hur du påverkas. Även studenter som jonglerar studier, extrajobb och socialt liv har nytta av att skatta sina symtom. Föräldrar som får vardag och yrkesliv att gå ihop kan upptäcka att de tär på sina reserver mer än de tror. Och personer med tidigare erfarenhet av stressrelaterad ohälsa kan använda KEDS som ett verktyg för att hålla koll på återfallsrisker. Testet är också värdefullt inom företagshälsovården, där det kan ingå i regelbundna hälsokontroller eller i insatser för att skapa en bättre arbetsmiljö. Genom att uppmuntra medarbetare att göra testet kan arbetsgivare tidigt upptäcka problem och sätta in åtgärder som omfördelning av arbetsuppgifter, stödjande samtal eller utbildning i stresshantering.

Så tolkar du ditt resultat

När du räknar ihop dina poäng får du en totalsumma mellan 0 och 54. Ju högre poäng, desto mer uttalade är symtomen. En totalsumma över 19 poäng är en tydlig signal om att du är i riskzonen för utmattningssyndrom:contentReference[oaicite:8]{index=8}. Om ditt resultat ligger under gränsen men nära, kan det ändå vara klokt att reflektera över vad som orsakar stressen. Ett högt resultat betyder inte att du definitivt har en diagnos; det är en indikation som bör leda till fortsatt utredning. Du kan ta med testresultatet till din läkare eller psykolog för att diskutera dina symtom. Tillsammans med klinisk bedömning kan KEDS hjälpa till att avgöra om du behöver sjukskrivning, terapeutiskt stöd eller anpassningar i arbetet. Kom ihåg att resultatet bara är en del av helheten – faktorer som sömn, kost, relationer och återhämtning spelar också stor roll.

När du bör söka professionell hjälp

Om KEDS‑poängen indikerar hög stress, eller om du trots ett lägre resultat känner att du inte fungerar som vanligt, är nästa steg att kontakta vården. Du kan börja med att prata med din husläkare, som kan göra en initial bedömning och vid behov remittera dig vidare. Vissa vårdcentraler har särskilda team för stressrelaterad ohälsa. Du kan också vända dig till psykolog eller psykoterapeut för samtalsterapi. Arbetsgivare kan anlita företagshälsovården för att få stöd i att utreda arbetsrelaterade orsaker och hitta lösningar. Vid allvarliga symtom som påverkar din förmåga att fungera i vardagen är det viktigt att inte vänta; ju tidigare du får hjälp, desto större är chansen att du återhämtar dig snabbare. Råd från KEDS bör alltid kompletteras med en professionell bedömning.

Strategier för återhämtning och stresshantering

Att bryta en negativ stressspiral handlar inte om att fylla livet med ytterligare krav utan om att skapa balans. Små förändringar kan ge stora resultat. Börja med att se över dina rutiner: prioriterar du sömn, pauser och motion? Regelbundna sovtider och en nedvarvningsritual på kvällen kan hjälpa dig att sova bättre. Fysisk aktivitet, som en promenad eller ett yogapass, sänker stressnivåerna och ger energi. Glöm inte vikten av socialt umgänge; att prata med vänner och familj minskar känslan av ensamhet och ger stöd. Dessutom kan fritidsaktiviteter som musik, trädgårdsarbete eller bakning vara läkande eftersom de kräver full närvaro. För många är mindfulness eller meditation ett effektivt sätt att komma ned i varv. Utöver personliga förändringar kan du diskutera med din chef om att sprida ut arbetsbelastningen, sänka tempot eller byta arbetsuppgifter. Om du är egen företagare kan du se över hur du planerar din tid och vad du eventuellt kan delegera.

Lära sig säga nej och sätta gränser

En av de viktigaste färdigheterna för att förebygga utmattning är att kunna säga nej. Många av oss tar på oss mer ansvar än vi klarar av, i tron att vi måste leva upp till andras förväntningar. Genom att sätta tydliga gränser skyddar du din energi och undviker att fylla kalendern med för många uppgifter. I stället för att omedelbart svara ja kan du be om betänketid och utvärdera hur uppgiften passar in i dina resurser. Ibland kan det räcka att skjuta på en uppgift till ett senare datum eller delegera den till en kollega. Detta gäller både på arbetet och privat. När du har tydliga prioriteringar blir det också lättare att avstå från aktiviteter som inte ger dig energi. Det handlar inte om att vara egoistisk, utan om att värna din hälsa.

Små förändringar i vardagen som gör skillnad

Förutom att sätta gränser finns det många små saker du kan prova för att bryta negativa mönster. Exempelvis kan du ta en annan väg till jobbet, prova en ny maträtt, eller byta ut kvällens serietittande mot att läsa en bok. Genom att ändra rutiner öppnar du upp för nya intryck och får en känsla av kontroll. Du kan också planera in korta pauser där du bara sträcker på dig, tar några djupa andetag eller tittar ut genom fönstret. Dessa mikropauser hjälper hjärnan att återhämta sig och förebygger långvarig trötthet. När du tar en paus från skärmen minskar dessutom belastningen på ögonen. En annan enkel metod är att skriva ner tre saker du är tacksam för varje dag; det kan hjälpa till att skifta fokus från stress till positiva upplevelser. Slutligen kan du testa att strukturera om arbetsdagen genom att arbeta i intervaller, till exempel 25 minuter följt av fem minuters paus. Detta ökar koncentrationsförmågan och gör att du orkar längre.

Arbetsgivarens ansvar och möjligheter

Utmattningssyndrom är inte bara ett individuellt problem utan även en fråga för arbetsgivare och organisationer. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare kartlägga risker som arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. De ska också ge medarbetare möjlighet till inflytande och återhämtning. För att lyckas med detta krävs kunskap och verktyg. Genom att gå en Bättre Arbetsmiljö (BAM) utbildning lär sig ledare och skyddsombud hur de kan skapa en säkrare arbetsplats. Utbildningen ger dig metoder för att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljöfrågor. Dessutom betonar den psykosociala aspekter som kommunikation, förväntningar och arbetsorganisation. Arbetsgivare kan även anlita företagshälsovård eller oberoende konsulter för stöd. Att arbeta proaktivt med stress och ohälsa gynnar både individer och organisationen genom att minska sjukfrånvaro och öka trivseln.

KEDS och systematiskt arbetsmiljöarbete

KEDS kan fungera som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) i en organisation. När ledningen regelbundet undersöker medarbetarnas arbetsmiljö kan KEDS-testet användas som ett komplement till enkätundersökningar och hälsosamtal. Resultatet hjälper till att identifiera grupper eller avdelningar där stressnivåerna är höga. Utifrån detta kan du skapa handlingsplaner, till exempel genom att omfördela arbetsuppgifter, erbjuda utbildningar eller anpassa resurser. Det är viktigt att testningen alltid sker frivilligt och anonymt för att skydda integriteten. När du kombinerar resultaten med dialog och observationer får du ett helhetsgrepp om arbetsmiljön. Det visar också medarbetarna att arbetsgivaren tar frågan på allvar. Ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete handlar om kontinuerlig förbättring: identifiera risker, genomföra åtgärder, följa upp effekter och justera vid behov.

Vanliga frågor och svar

Är KEDS ett tillförlitligt verktyg?

Ja, forskningen visar att KEDS har hög sensitivitet och specificitet för att skilja personer med exhaustion disorder från friska individer:contentReference[oaicite:9]{index=9}. Det innebär att testet fångar upp majoriteten av dem som faktiskt har symtom, samtidigt som det sällan ger falskt positiva resultat. Men ingen självskattning kan ersätta en professionell diagnos.

Hur lång tid tar det att genomföra KEDS?

De flesta fyller i frågorna på mellan fem och tio minuter. Eftersom du utgår från de senaste två veckorna är det bra att göra testet i lugn och ro, så att du hinner reflektera över hur du mått.

Var hittar jag ett KEDS-test?

Du hittar testet på vår sida om KEDS. Där finns även instruktioner, samt kontaktvägar om du behöver hjälp med att tolka resultatet. Om du föredrar att göra testet tillsammans med en vårdgivare kan du be psykolog eller läkare att använda skalan vid en konsultation.

Vad är ett högt resultat på KEDS?

En totalsumma över 19 poäng anses enligt forskningen vara en nivå där risken för utmattningssyndrom är betydande:contentReference[oaicite:10]{index=10}. Du bör då ta dina symtom på allvar och söka professionell hjälp. Poäng under gränsen kan fortfarande vara en signal om att du behöver förebygga eller förändra något i din livsstil.

Kan jag använda KEDS flera gånger?

Ja, ett av verktygets styrkor är att du kan följa din utveckling över tid. Om du gör förändringar i ditt liv eller får behandling kan du göra testet igen efter några veckor för att se om poängen går ned. Det ger motivation och hjälper dig att följa upp effekten av dina insatser.

KEDS i ett större sammanhang

Karolinska Exhaustion Disorder Scale är bara ett av många verktyg för att hantera stress och främja hälsa. För att verkligen rå på problemet behöver vi se till hela livssituationen. Det handlar om att bygga en stark säkerhetskultur och ett hållbart arbetsliv. Det handlar också om att uppmärksamma risker, skapa balans och ge stöd till dem som är mest utsatta. KEDS hjälper dig att ta första steget genom att göra dig medveten om var du befinner dig. Genom att kombinera testet med utbildning, professionell rådgivning och egna insatser kan du undvika att hamna i en allvarlig situation. När du förstår dina symtom och agerar i tid tar du hand om din hälsa och skapar förutsättningar för ett bättre arbets- och privatliv.

Var vänder jag mig vid arbetsmiljöproblem?

Om du upptäcker brister eller risker i din arbetsmiljö bör du i första hand prata med närmaste chef. Om inget händer är nästa steg att kontakta ditt skyddsombud. Finns det inget skyddsombud, kan du ta upp frågan med ditt fackförbund. Företagshälsovården eller annan oberoende sakkunnig erbjuder också stöd till arbetsgivare och medarbetare. Arbetsgivarorganisationer, liksom Arbetsmiljöverket, kan besvara frågor om arbetsmiljöregler och hanterar anmälningar om dåliga förhållanden. Genom att samarbeta med dessa aktörer, gå relevant utbildning och använda verktyg som KEDS, kan du bidra till en tryggare arbetsplats och ett friskare samhälle.