PLAN FÖR ÅTERGÅNG TILL ARBETE - FÖRSÄKRINGSKASSAN

En central del av arbetsgivarens ansvar är att se till att arbetsplatsen inte bara är säker, utan också stödjer den anställde vid sjukfrånvaro. En viktig del i detta arbete är kravet på att ta fram en plan för återgång i arbete. Planen ska säkerställa att den anställde får det stöd som krävs för att kunna återvända till arbetet på ett hållbart sätt. Den är också en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, där arbetsgivaren kontinuerligt ska förebygga risker och skapa långsiktigt goda arbetsvillkor.

Vad innebär en plan för återgång i arbete?

En plan för återgång i arbete är ett dokument som beskriver hur en sjukskriven medarbetare successivt kan komma tillbaka i arbete. Planen ska innehålla tydliga mål, åtgärder och tidsramar. Syftet är att skapa struktur och säkerställa att alla inblandade parter – arbetsgivaren, den anställde, hälso- och sjukvården samt Försäkringskassan – har en gemensam bild av hur återgången ska ske.

En väl genomarbetad plan underlättar inte bara för den sjukskrivne. Den minskar också risken för långvarig sjukfrånvaro och bidrar till ett friskare arbetsklimat.

När krävs en plan för återgång i arbete?

Arbetsgivaren är enligt lag skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete när en medarbetare beräknas vara sjukskriven i minst 60 dagar. Planen ska vara upprättad senast dag 30 av sjukperioden.

Detta gäller oavsett om den anställde är sjukskriven på heltid eller deltid. Även vid psykisk ohälsa, exempelvis stressrelaterad sjukdom eller utmattning, ska arbetsgivaren upprätta en plan.

Arbetsgivarens ansvar - plan för återgång i arbete

Att skriva en plan för återgång i arbete är en del av det bredare arbetsmiljöansvaret. Arbetsgivaren ska:

• Kartlägga arbetsuppgifter och identifiera möjliga anpassningar.
• Samverka med skyddsombud och företagshälsovården.
• Följa upp och justera planen vid behov.
• Dokumentera hela processen.

I vissa fall kan det även handla om att erbjuda andra typer av arbetsuppgifter under en övergångsperiod. Här är dialogen med medarbetaren avgörande.

Planens innehåll

En plan för återgång i arbete ska alltid vara individanpassad. Den bör innehålla:

• Beskrivning av arbetsuppgifter: Vilka uppgifter kan den anställde utföra och vilka behöver anpassas?
• Tidsplan: När ska arbetet påbörjas igen och i vilken omfattning?
• Anpassningsåtgärder: Exempelvis ergonomiska hjälpmedel, ändrade arbetstider eller minskad arbetsbelastning.
• Stödinsatser: Tillgång till företagshälsovård, samtalsstöd eller handledning.
• Uppföljning: Regelbundna möten för att säkerställa att återgången fungerar.
• En plan som inte följs upp riskerar att bli ett dokument utan verklig effekt.

Kopplingen till arbetsmiljöarbetet

Återgång i arbete är inte en isolerad process. Den är en del av det övergripande arbetsmiljöansvaret som arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen.

Om arbetsgivaren tidigt identifierar risker – exempelvis stress eller konflikter på jobbet – kan många sjukskrivningar förebyggas.

En plan för återgång i arbete blir därmed en konkret del av arbetsmiljöarbetet och ett verktyg för att minska både personligt lidande och kostnader för organisationen.

Försäkringskassans roll i plan för återgång i arbete

Försäkringskassan har en central roll i att följa upp arbetsgivarens planer. Myndigheten kan begära in planen och använda den som underlag för bedömning av rätt till ersättning.

Genom samordning mellan Försäkringskassan, arbetsgivaren och hälso- och sjukvården skapas förutsättningar för en effektiv rehabiliteringsprocess.

Företagshälsovårdens betydelse för en plan för återgång i arbete

En plan för återgång i arbete blir betydligt mer effektiv när den stöds av expertkunskap. Företagshälsovården kan bidra med:

• Arbetsmiljöutredningar.
• Rehabiliteringsinsatser.
• Rådgivning om ergonomi.
• Psykologiskt stöd.

För arbetsgivare som saknar egna resurser inom dessa områden är företagshälsovården en ovärderlig samarbetspartner.

Återgång i arbete vid olika typer av sjukdomar

Återgång i arbete ser olika ut beroende på vilken sjukdom eller skada den anställde drabbats av.

• Fysiska skador: Här kan ergonomiska anpassningar och successivt ökad arbetstid vara lösningar.
• Psykisk ohälsa: Vid psykisk hälsa och ohälsa krävs ofta större flexibilitet, exempelvis gradvis återgång med stöd av samtalskontakter.
• Kroniska sjukdomar: Här kan arbetet behöva anpassas långsiktigt för att den anställde ska kunna behålla sin arbetsförmåga.

Utbildning för arbetsgivare - Plan för återgång i arbete

För att klara sitt ansvar behöver arbetsgivare ofta stärka sin kompetens. Det kan handla om utbildning inom arbetsmiljö och rehabilitering. Ett exempel är utbildning för BAS P och BAS U, där arbetsmiljösamordnare får kunskap om planering och genomförande av arbetsmiljöarbete i bygg- och anläggningsprojekt.

Dessa utbildningar finns på flera orter, bland annat i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Konsekvenser av att inte upprätta en plan

Om arbetsgivaren inte tar fram en plan för återgång i arbete riskerar det att leda till:

• Längre sjukskrivningar.
• Ökad risk för att den anställde inte kommer tillbaka alls.
• Sanktioner från myndigheter.
• Försämrat arbetsklimat och minskat förtroende för ledningen.

Ett bristfälligt arbetsmiljöarbete kan dessutom resultera i att arbetsgivaren hålls ansvarig vid en granskning av Arbetsmiljöverket.

Praktiska exempel av plan för återgång i arbete

Exempel 1: Byggbranschen

En byggarbetare blir sjukskriven på grund av ryggproblem. Arbetsgivaren tar fram en plan för återgång som inkluderar arbetsuppgifter utan tunga lyft och gradvis ökad arbetstid. Med hjälp av företagshälsovården och stöd från Försäkringskassan kan medarbetaren återgå i arbete på deltid efter fyra veckor.

Exempel 2: Kontorsmiljö

En administratör drabbas av stressrelaterad ohälsa. Arbetsgivaren skapar en plan som innebär minskad arbetsbörda, flexibla arbetstider och tillgång till samtalsstöd. Efter tre månader är medarbetaren tillbaka på heltid.

Samverkan mellan parter

En plan för återgång i arbete kräver samarbete. De viktigaste aktörerna är:

• Arbetsgivaren: Huvudansvarig för att planen tas fram.
• Den anställde: Aktiv part som deltar i utformningen.
• Skyddsombud: Ser till att arbetsmiljöperspektivet finns med.
• Försäkringskassan: Bedömer och följer upp planen.
• Hälso- och sjukvården: Ger medicinska underlag och stöd.

När dessa aktörer arbetar tillsammans ökar chanserna för en lyckad återgång.

Framtidens utmaningar

Arbetslivet förändras i snabb takt. Distansarbete, digitalisering och ökade krav på produktivitet ställer nya krav på arbetsmiljöarbetet. Planer för återgång i arbete måste därför vara flexibla och anpassade till olika arbetssätt.

I framtiden kan vi också förvänta oss ett större fokus på förebyggande insatser, där arbetsgivare aktivt arbetar för att minska risken för långtidssjukskrivningar.

Sammanfattning av plan för återgång i arbete

Att skriva en plan för återgång i arbete är både en skyldighet och en möjlighet för arbetsgivare. Genom en tydlig, strukturerad och individanpassad plan kan arbetsgivaren bidra till kortare sjukskrivningar, bättre arbetsmiljö och högre trivsel.

Planen är också en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet och ett verktyg för att förebygga ohälsa. Genom samarbete med Försäkringskassan, företagshälsovården och andra aktörer kan återgången i arbete bli både smidigare och mer hållbar.

På lång sikt stärker detta inte bara individen, utan även organisationens konkurrenskraft och samhällets välfärd.