Skyddskommitté – exempel på frågor och dagordning

Exempel på frågor som bör tas upp av en skyddskommitté är riskbedömningar, handlingsplaner, arbetsbelastning, tillbud, företagshälsovård, utbildning och planerade förändringar. Gör varje fråga konkret: vilket problem behöver undersökas, vem hanterar det och när ska resultatet följas upp?

Här får du praktiska mötesfrågor och ett förslag till dagordning. Exemplen är Kompetensutvecklas egna arbetsstöd och ska anpassas till er verksamhet. För grundläggande information om kommitténs roll och sammansättning, läs vår guide om skyddskommitté.

Avsändare: AB Kompetensutveckla. Källkontrollerad: 20 oktober 2026.

Vilka frågor ska skyddskommittén behandla?

Arbetsmiljölagen anger sex särskilda områden: företagshälsovård, handlingsplaner, planerade förändringar av lokaler och arbete, planerad användning av farliga ämnen, arbetsmiljöinformation och utbildning samt arbetsanpassning och rehabilitering. Kommittén ska medverka i planeringen och följa genomförandet av arbetsmiljöarbetet.

Utgå från dessa områden när ni planerar mötena. Den praktiska dagordningen behöver också fånga upp vad som faktiskt händer på arbetsplatsen. Återkommande tillbud, belastningsbesvär och otydliga prioriteringar kan vara signaler om problem som behöver hanteras gemensamt.

Den rättsliga utgångspunkten finns i 6 kap. 9 § arbetsmiljölagen. Frågorna nedan är exempel på hur uppgifterna kan omsättas i mötesarbetet, inte en separat lista med lagkrav.

Exempel på frågor till skyddskommitténs möte

1. Riskbedömningar och handlingsplaner

Vilka risker har upptäckts sedan förra mötet?
Vilka åtgärder är försenade, och vad hindrar genomförandet?
Finns en ansvarig person och ett slutdatum för varje planerad åtgärd?
Hur kontrollerar vi att genomförda åtgärder faktiskt har minskat risken?

Be om ett underlag som visar både öppna frågor och resultat. Att en åtgärd har markerats som genomförd betyder inte alltid att problemet är löst. Ett nytt lyfthjälpmedel behöver exempelvis vara tillgängligt och fungera i de arbetsmoment där belastningen uppstår.

2. Olyckor, tillbud och återkommande brister

Finns liknande händelser på flera avdelningar eller arbetspass?
Har orsakerna undersökts, eller har vi bara registrerat händelsen?
Vet medarbetarna hur och till vem de rapporterar risker?
Vilken återkoppling får den som rapporterar?

Fokusera på vad organisationen kan förändra. Frågan ”varför följde personen inte rutinen?” kan behöva kompletteras med ”var rutinen begriplig, möjlig att följa och känd för alla?”.

3. Arbetsbelastning och organisatorisk och social arbetsmiljö

Vilka uppgifter ska prioriteras när tiden inte räcker?
Har chefer och medarbetare tillräckligt stöd och rimliga resurser?
Finns mönster i övertid, personalomsättning eller signaler om stress?
Fungerar rutinerna för att hantera kränkande särbehandling?

Diskutera arbetsförhållanden och gemensamma mönster. Undvik att göra mötet till en bedömning av enskilda personers förmåga. Exempelvis kan ständiga avbrott, motstridiga uppdrag eller oklara befogenheter vara frågor som behöver undersökas närmare.

4. Ergonomi, utrustning och den fysiska arbetsmiljön

Vilka arbetsmoment innebär tunga lyft, upprepade rörelser eller obekväma arbetsställningar?
Finns brister i buller, belysning, ventilation eller temperatur?
Fungerar utrustning och skyddsanordningar i det dagliga arbetet?
Har synpunkter från användarna tagits med inför inköp?

Samla relevanta iakttagelser från skyddsronder och det löpande arbetet. Skilj mellan en omedelbar åtgärd och en långsiktig investering. En allvarlig risk ska inte lämnas obehandlad i väntan på nästa ordinarie möte.

5. Förändringar av verksamheten och farliga ämnen

Vilka förändringar av lokaler, bemanning, arbetstider eller teknik planeras?
Vilka arbetsmiljörisker behöver bedömas innan förändringen genomförs?
Hur deltar skyddsombud och berörda medarbetare i planeringen?
Planeras nya kemiska produkter eller arbetsmetoder som kan ge exponering?

Ta upp frågorna medan det fortfarande går att påverka lösningen. När en ny lokal redan är färdiginredd eller ett nytt system redan används kan det bli svårare att rätta brister.

6. Utbildning och introduktion

Vilka kunskaper behöver chefer, skyddsombud och medarbetare stärka?
Hur introduceras nyanställda, vikarier och inhyrda?
Är instruktionerna begripliga för dem som ska använda dem?
Hur följer vi upp att kunskaperna används i praktiken?

Beskriv utbildningsbehovet utifrån arbetsuppgifterna. Skilj mellan allmän arbetsmiljökunskap, särskild kompetens för ett arbetsmoment och verksamhetens egna instruktioner. En genomförd kurs ersätter inte den lokala introduktionen.

7. Företagshälsovård, arbetsanpassning och rehabilitering

När behöver vi anlita företagshälsovårdens sakkunskap?
Fungerar rutinerna för att fånga upp behov av arbetsanpassning?
Vet cheferna hur stöd ska samordnas och följas upp?
Visar återkommande anpassningsbehov att arbetsmiljön behöver förbättras för fler?

Håll diskussionen om rutiner på en övergripande nivå. Undvik diagnoser och andra personliga uppgifter i gemensamma mötesanteckningar. Enskilda ärenden behöver hanteras i rätt forum med hänsyn till tystnadsplikt och tillämpliga regler om personuppgifter.

8. Beredskap och information

Är ansvar och rutiner vid olyckor och andra akuta händelser tydliga?
Känner berörda personer till utrymningsvägar och hur de larmar?
Vilka brister har övningar eller inträffade händelser visat?
Hur når uppdaterad information alla arbetspass?

Välj kontrollfrågor som passar verksamhetens risker. Ett kontor, en verkstad och en verksamhet med ensamarbete behöver olika underlag.

Förslag till dagordning för skyddskommittén

Kopiera och anpassa följande upplägg. Det är ett praktiskt förslag, inte en föreskriven mötesmall.

Föregående möte: följ upp åtgärder, ansvariga och tidsfrister.
Nuläget: gå igenom tillbud, olyckor, skyddsronder och medarbetarnas synpunkter.
Riskbedömningar och handlingsplan: prioritera nya risker och försenade åtgärder.
Planerade förändringar: behandla lokaler, utrustning, arbetsorganisation och farliga ämnen.
Organisatorisk och social arbetsmiljö: diskutera arbetsbelastning, stöd och återhämtning.
Kunskap och stöd: behandla utbildning, introduktion och företagshälsovård.
Arbetsanpassning och rehabilitering: följ upp verksamhetens rutiner.
Avslutning: sammanfatta ställningstaganden, ansvar, datum och information till medarbetarna.

Skicka gärna underlaget i förväg och ange vilka punkter som kräver ett ställningstagande. En kort lista över de viktigaste riskerna är ofta mer användbar än en stor mängd statistik utan förklaring.

Från diskussion till tydlig uppföljning

Anteckna för varje fråga: risk eller problem, planerad åtgärd, ansvarig, slutdatum och hur effekten ska kontrolleras. Markera också vad som behöver utredas eller hanteras av någon med rätt befogenheter.

Övningsexempel: Flera medarbetare rapporterar besvär vid manuell hantering i ett förråd. Kommittén identifierar behovet av en närmare undersökning. Arbetsgivaren utser en ansvarig chef som kartlägger arbetsmomenten tillsammans med medarbetare och skyddsombud. Vid uppföljningen redovisas vilka förändringar som har gjorts och om de fungerar i det dagliga arbetet.

Exemplet visar skillnaden mellan ”ergonomi diskuterades” och en fråga som går att följa upp. Arbetssättet kan kopplas till ert systematiska arbetsmiljöarbete.

Hur ofta bör skyddskommittén träffas?

Enligt 8 a § arbetsmiljöförordningen bör skyddskommittén sammanträda minst en gång var tredje månad. Det är en bör-formulering. Verksamhetens risker och förändringar kan motivera tätare möten. Företrädare för företagshälsovården bör också närvara.

Vänta inte med att hantera en brådskande arbetsmiljörisk till nästa kommittémöte. Mötesplanen ska stödja det löpande arbetet.

Vad gör ni om ni inte kommer överens?

Beskriv vad oenigheten gäller och vilket underlag som saknas. Enligt 9 § arbetsmiljöförordningen ska frågan, på begäran av en ledamot, hänskjutas till Arbetsmiljöverket om företrädarna inte kan enas om beslut. Myndigheten prövar frågan i den mån den ligger inom dess befogenheter. Bestämmelsen innebär alltså inte att myndigheten avgör varje typ av tvist.

Kommittén tar inte över arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Samverkan behöver kombineras med tydliga befogenheter och faktisk uppföljning.

Stärk kunskapen inför nästa möte

Behöver ni en gemensam grund för att diskutera risker, ansvar och samverkan? Läs om vår BAM-utbildning för chefer och skyddsombud. För den som har ett skyddsombudsuppdrag finns också vår översikt över skyddsombudsutbildningar, med aktuella kursupplägg.

Källor och avgränsning

Arbetsmiljölagen (1977:1160), särskilt 3 kap. 2 och 2 a §§, 6 kap. 9 § samt 7 kap. 13 §.
Arbetsmiljöförordningen (1977:1166), särskilt 8 a och 9 §§.

Källkontroll: 20 oktober 2026. Artikeln gäller vanligt arbetsmiljöarbete på arbetsställen; särskilda regler kan gälla exempelvis för fartyg. Mötesfrågorna, dagordningen och övningsexemplet är egna praktiska stöd från AB Kompetensutveckla.