Riskinventering är en praktisk benämning på att systematiskt leta efter riskkällor i arbetet. Den ger underlag för riskbedömningen, där ni bedömer om riskerna är allvarliga och vad ni behöver göra åt dem.

Undersök arbetet som det faktiskt utförs

Gå igenom arbetsmoment, lokaler, utrustning och organisation tillsammans med berörda medarbetare och skyddsombud. Kombinera gärna en skyddsrond med samtal och tidigare rapporter. En checklista är ett stöd, men ersätter inte undersökningen av sådant som är speciellt för er verksamhet. Titta även på situationer utanför normal drift: städning, underhåll, störningar, arbetstoppar och ensamarbete. Fråga vad som händer när en ordinarie kollega saknas eller när en maskin inte fungerar.

Beskriv riskkällan konkret

Skriv exempelvis ”gångväg korsar truckarnas lastningsområde vid port 3” i stället för ”trafik”. Beskriv vilka som kan utsättas, när situationen uppstår och vilka skydd som redan finns. Skilj observationer från sådant ni ännu behöver undersöka.

Observation: en fotgängare behöver passera bakom en backande truck.
Möjlig konsekvens: påkörning eller klämning.
Underlag som saknas: trafikflöden under kvällsskiftet.
Nästa steg: bedöm risken och besluta om lämpliga åtgärder.

Exemplet är ett sätt att strukturera arbetet, inte en färdig riskbedömning för en viss arbetsplats.

För över resultatet till riskbedömning och åtgärder

Enligt AFS 2023:1 ska riskbedömningar dokumenteras skriftligt. Risker som hittas behöver hanteras; en inventeringslista är inte slutmålet. Åtgärder som inte genomförs omedelbart tas upp i en handlingsplan med ansvarig och tidpunkt.

Följ upp det som är osäkert

Tilldela någon uppgiften att komplettera underlaget och bestäm när frågan tas upp igen. Vid förändringar i verksamheten behöver ni undersöka och bedöma de risker förändringen kan medföra innan den genomförs. Anlita sakkunnig hjälp när den egna kompetensen inte räcker.

Riskinventering på arbetsplatsen: från observation till beslut

En riskinventering blir användbar först när observationerna kan föras vidare till en riskbedömning. Ange därför var och när en riskkälla uppstår, vilka arbetsmoment som berörs och vilka personer som kan exponeras. Beskriv också befintliga skydd. På så sätt går det att skilja mellan en iakttagelse, en möjlig konsekvens och den bedömning som återstår att göra.

Välj flera sätt att undersöka arbetet

Skyddsronder fångar synliga förhållanden men behöver ofta kompletteras. Samtal kan visa hur arbetstoppar, avbrott och otydliga instruktioner påverkar arbetet. Tillbudsrapporter och arbetsskadeunderlag kan visa återkommande mönster. Mätningar eller sakkunnig hjälp kan behövas för exempelvis buller, vibrationer eller kemisk exponering. En riskinventering på arbetsplatsen bör därför kombinera metoder som passar verksamhetens faktiska risker.

Observera både normalläge och avvikande drift.
Fråga dem som utför arbetet om variationer och genvägar.
Kontrollera underhåll, städning, transporter och ensamarbete.
Notera osäkerheter som kräver kompletterande underlag.

Avgränsa inventeringen så att inget faller mellan stolarna

Dela vid behov upp arbetet efter plats, process eller arbetsmoment och utse en ansvarig för varje del. Kontrollera gränssnitt mellan grupper, till exempel när entreprenörer arbetar nära den egna personalen eller när flera fordon delar en yta. Riskinventering är inte en engångsinsats; nya riskkällor kan uppstå när bemanning, utrustning, lokaler eller arbetsmetoder förändras.

För över resultatet utan dröjsmål

Samla observationerna i ett underlag där ansvar och nästa steg framgår. Bedöm riskernas allvar och besluta om åtgärder. Sådant som inte åtgärdas direkt förs in i en handlingsplan med ansvarig och tidpunkt. Följ sedan upp att åtgärden verkligen minskar risken. Om kunskapen inte räcker behöver arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller annan sakkunnig hjälp.

En tydlig riskinventering på arbetsplatsen gör alltså inte själva prioriteringen åt er, men den minskar risken att viktiga förhållanden saknas när bedömningen genomförs.

Förbered riskinventeringen

Bestäm syfte, omfattning och vilka som ska delta innan genomgången börjar. Ta fram ritningar, processbeskrivningar, tidigare riskbedömningar, tillbudsrapporter och planerade förändringar. Underlaget hjälper gruppen att ställa rätt frågor, men ska inte styra bort uppmärksamheten från sådant som faktiskt syns och berättas i arbetet.

Planera tidpunkten så att relevanta arbetsmoment går att observera. En riskinventering som bara görs under ett lugnt dagskift kan missa risker vid leveranser, kvällsarbete, rengöring eller felavhjälpning. Om hela processen inte kan ses vid samma tillfälle behöver ni dokumentera vad som återstår och vem som kompletterar underlaget.

Dokumentera en observation så att den går att bedöma

Använd en enkel och konsekvent struktur: plats eller process, arbetsmoment, riskkälla, vilka som kan beröras, befintliga skydd och vilket underlag som saknas. Fotografi kan vara ett stöd om det är tillåtet och personuppgifter hanteras korrekt, men texten måste vara begriplig även utan bilden. Undvik att skriva namn när en funktion eller yrkesroll räcker.

En observation som ”tungt” är svår att arbeta vidare med. Beskriv i stället vad som hanteras, ungefärlig vikt om den är känd, lyfthöjd, frekvens, utrymme och befintliga hjälpmedel. För organisatoriska risker kan motsvarande uppgifter vara arbetsmängd, tidsram, beroenden, avbrott och vilket stöd som finns. Beskrivningen ska ge ett tillräckligt underlag för nästa steg utan att föregripa riskbedömningens slutsats.

Undvik vanliga missar i en riskinventering

Begränsa inte undersökningen till sådant som finns på en generell checklista.
Blanda inte ihop riskkälla, konsekvens och åtgärdsförslag i en otydlig formulering.
Glöm inte grupper som rör sig mellan platser, arbetar ensamma eller saknar fast arbetsställe.
Låt inte en osäker uppgift bli liggande utan ansvarig och datum för komplettering.
Avsluta inte arbetet när listan är färdig; resultatet ska bedömas, åtgärdas och följas upp.

Kontrollera kvaliteten före riskbedömningen

Gå igenom om varje del av verksamheten omfattas och om berörda arbetstagare och skyddsombud har fått möjlighet att medverka. Kontrollera att observationerna är tillräckligt konkreta och att osäkerheter är markerade. När inventeringen gäller en planerad förändring behöver riskbedömningen göras innan förändringen genomförs.

En väl dokumenterad riskinventering ger spårbarhet mellan det som upptäcktes, den efterföljande bedömningen och beslutade åtgärder. Det gör också nästa uppföljning enklare: då kan ni kontrollera om riskkällan har tagits bort, om exponeringen har minskat eller om ytterligare åtgärder behövs.

Fördjupning och relaterade resurser

Följande länkar ger kompletterande material från Kompetensutveckla och andra aktörer. Kontrollera regeluppgifter i primärkällorna.

Källor och faktaunderlag

Arbetsmiljöverket: AFS 2023:1, aktuell digital lydelse

Källunderlag och kursuppgifter kontrollerade den 17 oktober 2026. Praktiska exempel i texten är redaktionella och behöver anpassas till den egna verksamheten.