BELASTNING I ARBETET – ERGONOMI, RISKER OCH ÅTGÄRDER
Kontrollerad mot: Arbetsmiljöverkets aktuella konsoliderade AFS 2023:10, kapitel 6 om belastningsergonomi.
Belastning i arbetet kan ge besvär i muskler, leder, senor och andra delar av rörelseorganen. Riskerna påverkas inte bara av hur tungt något är utan också av arbetsställning, rörelser, hur ofta och hur länge arbetet utförs och hur arbetet är organiserat.
Vad är belastningsergonomi?
Belastningsergonomi handlar om hur belastningar i arbetet påverkar kroppen. AFS 2023:10 omfattar bland annat arbetsställningar, arbetsrörelser, manuell hantering, repetitivt arbete och handintensivt arbete.
Läs också om ergonomi och ont i kroppen.
Hur bedöms risken för belastningsbesvär?
Arbetsgivaren ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma om belastningen kan innebära risk för skador. Bedömningen ska ta hänsyn till belastningens duration, frekvens och intensitet samt andra fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden som kan påverka risken.
Det innebär att samma lyft eller arbetsrörelse kan innebära olika risk beroende på hur ofta den upprepas, under hur lång tid den pågår och vilka möjligheter till återhämtning och variation som finns.
Arbetsställningar och arbetsrörelser
Arbetsgivaren ska så långt det är praktiskt möjligt ordna arbetet så att arbetstagare kan använda gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser. Långvarigt eller återkommande arbete med böjd eller vriden bål, händer över axelhöjd eller under knähöjd och kraftutövning i ogynnsamma positioner ska förebyggas.
Repetitivt och handintensivt arbete
Repetitivt, starkt styrt eller bundet arbete ska normalt inte förekomma. Om sådant arbete ändå måste utföras ska arbetsgivaren förebygga riskerna och skapa variation, exempelvis genom arbetsväxling, ändrade arbetsuppgifter eller pauser.
Vid handintensivt arbete kan AFS 2023:15 om medicinska kontroller innebära ytterligare krav när riskbedömningen visar ökad risk för belastningsbesvär trots åtgärder.
Kunskap och arbetsteknik
Arbetstagare ska ha tillräcklig kunskap om lämpliga arbetsställningar och rörelser, hur utrustning används och vilka tidiga tecken på överbelastning som bör uppmärksammas. Där det behövs ska arbetstagaren få möjlighet att träna in en lämplig arbetsteknik.
Vanliga frågor om belastning
Är tunga lyft den enda ergonomiska risken?
Nej. Även repetitivt arbete, statiska arbetsställningar, handintensivt arbete och långvariga ogynnsamma rörelser kan ge belastningsbesvär.
Vad ska en riskbedömning ta hänsyn till?
Bland annat hur länge, hur ofta och hur intensiv belastningen är samt andra förhållanden som kan förstärka risken.
Kan variation minska belastningen?
Ja. Variation och återhämtning är viktiga åtgärder, särskilt vid repetitivt eller starkt styrt arbete.