eOSA I PRAKTIKEN – WEBBUTBILDNING

OSA i praktiken – när arbetsmiljön blir en framgångsfaktor

Hur skapar man egentligen en arbetsplats där människor både mår bra och presterar på topp? Den frågan är mer aktuell än någonsin, inte minst när sjukskrivningar på grund av stress ökar och arbetslivet förändras i snabb takt. En av de viktigaste pusselbitarna är OSA – organisatorisk och social arbetsmiljö.

OSA-föreskriften från Arbetsmiljöverket lyfter fram tre centrala riskområden: ohälsosam arbetsbelastning, kränkande särbehandling och arbetstidens förläggning. Men vad innebär det i praktiken? Och hur kan arbetsgivare och medarbetare arbeta med dessa frågor på ett systematiskt sätt?

För att ta reda på mer besökte vi en digital utbildning om OSA i praktiken och pratade med deltagaren ”Anna”, en HR-chef inom en mellanstor kommun.

”Jag trodde vi hade koll – men OSA visade något helt annat”

Anna berättar att hon länge tänkt att arbetsmiljöarbetet i organisationen fungerade bra. De hade systematiskt arbetsmiljöarbete på plats, och de flesta chefer hade gått BAM-utbildning.

– Vi gjorde våra skyddsronder, hade policydokument och rapporterade tillbud. Men samtidigt såg vi ökande sjukskrivningar kopplade till stress och konflikter. Jag började inse att vi behövde verktyg för att förstå mer om den psykosociala arbetsmiljön, säger hon.

När möjligheten dök upp att delta i en digital utbildning i OSA anmälde hon sig direkt.

– Jag uppskattade att den gick att göra på distans. Vi är en organisation med spridd verksamhet, så flexibiliteten var avgörande.

Teori möter praktik

Under utbildningen fick deltagarna en grundlig genomgång av OSA-föreskriften, men också praktiska exempel på hur man kan arbeta med frågorna i vardagen.

– Det var en ögonöppnare. Vi fick bland annat diskutera vad ”ohälsosam arbetsbelastning” faktiskt innebär. Det är inte bara mängden arbete, utan också hur arbetsuppgifter prioriteras, om man har rätt resurser och hur tydliga rollerna är, säger Anna.

Kursen tog också upp kränkande särbehandling och visade hur arbetsgivaren har ansvar för att förebygga, upptäcka och åtgärda sådana situationer.

– Vi fick arbeta med case som byggde på verkliga exempel. Det gjorde att man insåg att problemen kan vara subtila, och att det gäller att fånga upp signalerna i tid, berättar hon.

Kopplingen till arbetsmiljöstrategi

En av styrkorna med OSA i praktiken är att den kopplar ihop det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet med det mer traditionella arbetsmiljöarbetet.

OSA är ingen isolerad fråga. Den hänger ihop med allt från systematiska rutiner till hur man fördelar arbetsmiljöuppgifter, planerar bemanning och hanterar konflikter.

– Jag gillade särskilt att vi fick verktyg för att integrera OSA i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det handlar inte om ett extra projekt vid sidan av, utan om att bygga in det i det dagliga arbetet, säger Anna.

Vad tar man med sig efter en OSA-utbildning?

Efter utbildningen kände Anna att hon hade en helt annan förståelse för hur OSA kan hanteras.

– Jag tog med mig flera konkreta idéer. Vi kommer nu att arbeta mer aktivt med riskbedömningar kring arbetsbelastning och se över hur arbetstiderna är fördelade. Dessutom vill vi utbilda våra chefer i att tidigt upptäcka tecken på stress.

Hon betonar att det inte bara handlar om att undvika problem, utan också om att skapa en arbetsplats där människor kan utvecklas och trivas.

– OSA i praktiken hjälper oss att gå från brandkårsutryckningar till ett mer förebyggande arbete.

Fakta: OSA i praktiken

OSA-föreskriften från Arbetsmiljöverket är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet och omfattar:

• Ohälsosam arbetsbelastning – att se till att resurser, tid och förväntningar matchar varandra.
• Kränkande särbehandling – att skapa en kultur där trakasserier inte accepteras.
• Arbetstidens förläggning – att planera scheman och arbetstider så att de inte leder till ohälsa.

Utbildningar i OSA tar ofta upp lagar, föreskrifter, praktiska verktyg och metoder för att undersöka arbetsmiljön. De ger också kunskap om hur man kan arbeta med stress och tidiga signaler på ohälsa.

Reportageperspektivet: ”Vi behöver prata mer om OSA”

Det som blev tydligast för Anna efter kursen var hur viktigt det är att våga prata öppet om arbetsmiljön.

– Ofta fokuserar man på olycksrisker och fysiska aspekter, vilket naturligtvis är viktigt. Men OSA är minst lika centralt. Om människor går hem från jobbet med stress, oro eller känslan av att inte bli respekterade, då spelar det ingen roll hur bra vi har ordnat det fysiska skyddet, säger hon.

Hon menar att OSA i praktiken borde vara en självklar del i alla organisationers arbete.

– Vi måste skapa arbetsplatser där människor både orkar och vill stanna kvar. Det är avgörande för att vi ska klara framtidens kompetensförsörjning.

OSA som framtidsfråga

I takt med att arbetslivet förändras, inte minst genom distansarbete och nya digitala verktyg, blir OSA-frågorna ännu mer aktuella.

Hur påverkar hemarbete arbetsbelastningen? Hur kan man säkerställa att ingen hamnar utanför när möten sker digitalt? Hur hittar man balansen mellan arbete och fritid när mejlen aldrig slutar komma?

Här kan OSA i praktiken fungera som en vägledning för både arbetsgivare och medarbetare. Det handlar om att bygga strukturer som fungerar även i en föränderlig värld.

Osa i praktiken och digital utbildning OSA

Det finns flera vägar att fördjupa sig i OSA. En av de mest tillgängliga är att delta i en Osa i praktiken som erbjuds som webbutbildning. Tack vare formatet som digital utbildning OSA kan fler organisationer stärka sitt arbete med organisatorisk och social arbetsmiljö – oavsett var de befinner sig.