Text: Redaktionen – Kompetensutveckla.se
Riskanalys och riskbedömning är två begrepp som ofta används när man talar om säkerhet på arbetsplatsen, men vad innebär de egentligen? För att skapa en säker och hälsosam arbetsmiljö behöver du som arbetsgivare förstå hur du ska arbeta systematiskt med risker, och vilka lagkrav som gäller.
Vad är riskanalys och hur förhåller det sig till riskbedömning?
Inom arbetsmiljörätten och Arbetsmiljöverkets föreskrifter är den centrala termen riskbedömning. En riskanalys – där man analyserar en risks sannolikhet och konsekvens – kan ses som ett viktigt underlag för att sedan kunna göra en samlad riskbedömning.
Riskanalysen syftar till att svara på frågan om hur stor en specifik risk är. Riskbedömningen är i sin tur ett bredare begrepp inom det systematiska arbetsmiljöarbetet som innefattar att identifiera faror, utvärdera riskerna, fastställa åtgärder och följa upp att dessa åtgärder ger effekt. Syftet är att ge dig ett konkret underlag för att genomföra riskbedömning och förbättra säkerheten på din arbetsplats.
Riskhantering i andra kontexter
Riskhantering spänner över många fler områden än just arbetsmiljö. Beroende på disciplin används olika terminologi. När det exempelvis gäller it-säkerhet och cyberrisk kan man studera riskanalys vs riskbedömning ur ett rent digitalt och tekniskt perspektiv. För verksamheter som vill minimera förluster är det värdefullt att förstå skillnader i riskhantering kopplat till finansiell risk. När det rör sig om ekonomisk risk eller bredare affärsrisker beskriver olika ekonomiska riskanalysmetoder hur data utvärderas, och för frågor kring personalsäkerhet på en mer övergripande organisationsnivå lyfter ofta HR-experter strategier kring riskhantering i offentlig sektor. Dessa områden är viktiga för företagets överlevnad, men styrs av andra regelverk och standarder än svensk arbetsmiljölagstiftning.
Det aktuella regelverket: AFS 2023:1 och AFS 2023:2
För att arbeta korrekt med riskbedömning i arbetsmiljön måste du utgå från Arbetsmiljöverkets gällande föreskrifter. Primärkällan för detta är AFS 2023:1 (Systematiskt arbetsmiljöarbete). Föreskriften klargör att du som arbetsgivare är skyldig att:
- Undersöka arbetsmiljön regelbundet och vid förändringar.
- Genomföra och dokumentera en skriftlig riskbedömning.
- Åtgärda risker direkt. Om detta inte är möjligt ska du upprätta en skriftlig handlingsplan.
- Följa upp åtgärderna för att säkerställa att de gett avsedd effekt.
- Genomföra en årlig uppföljning av hela det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Om din verksamhet har minst tio arbetstagare krävs dessutom att ni har skriftliga policyer och rutiner för arbetsmiljöarbetet. Som arbetsgivare kan du fördela specifika arbetsmiljöuppgifter till chefer eller arbetsledare, men kom ihåg att det alltid är du som arbetsgivare som behåller det övergripande ansvaret. Du kan läsa mer detaljerat i Arbetsmiljöverkets aktuella vägledningar för att arbeta med riskbedömning och själva föreskriften AFS 2023:1.
Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)
Utöver fysiska och kemiska risker omfattas även den psykosociala miljön. Enligt kapitel 2 i AFS 2023:2 (som behandlar bland annat organisatorisk och social arbetsmiljö) måste du se till att arbetsmiljöarbetet inkluderar krav på kunskaper, tydliga mål, hantering av ohälsosam arbetsbelastning och arbetstidens förläggning. Du måste även arbeta aktivt för att motverka och hantera kränkande särbehandling på arbetsplatsen.
Metoder för riskanalys och bedömning
När du samlar in underlag inför din riskbedömning behöver du välja tillvägagångssätt. Valet beror på komplexiteten i de arbetsmiljörisker som identifierats.
Kvalitativ bedömning
Kvalitativ riskanalys är den metod som oftast tillämpas i det löpande systematiska arbetsmiljöarbetet. Här utgår man från dialog, expertbedömningar och erfarenhet för att skatta risker i kategorier, exempelvis på en skala från ”låg” till ”hög”. Metoden är pragmatisk och kräver ingen avancerad statistisk data.
Kvantitativ bedömning
Kvantitativ riskanalys använder faktiska data, mätvärden och matematiska modeller för att beräkna sannolikhet och konsekvens. Denna metod är vanlig i verksamheter med särskilt komplexa faromoment, såsom processindustrier. Den ger precisa beslutsunderlag men kräver specialistkompetens.
Så genomför du riskbedömningen i praktiken
För att arbetet ska bli värdefullt på riktigt krävs struktur och systematik. En väl fungerande process för praktiskt arbetsmiljöarbete sker vanligtvis i följande steg:
- Undersök och identifiera: Gå igenom arbetsmiljön i samverkan med skyddsombud och medarbetare. Var finns farorna? Vilka typer av arbetsmiljörisker är aktuella? Inkludera alla typer av anställda i bedömningen.
- Bedöm risken: Utvärdera sannolikheten för att en händelse inträffar och hur allvarlig konsekvensen i så fall blir. Kom ihåg att händelser med mycket allvarliga konsekvenser, även om sannolikheten är låg, ofta måste hanteras omedelbart.
- Planera åtgärder: Skapa rutiner och besluta om konkreta arbetsmiljöåtgärder. Vidta de skyddsåtgärder som kan genomföras omedelbart och skriv en handlingsplan för det som tar längre tid. Tydliga rutiner för arbetsmiljöarbete skapar förutsägbarhet.
- Följ upp: Följ upp handlingsplanen och kontrollera att de vidtagna åtgärderna fungerar i praktiken. Som nämnts tidigare är den årliga systematiska uppföljningen dessutom ett lagkrav.
Vanliga fallgropar i säkerhetsarbetet
För att lyckas med arbetsmiljöarbetet bör du undvika vissa vanliga misstag. Många organisationer missar till exempel att involvera de som faktiskt utför arbetet. Att involvera medarbetare säkerställer att bedömningarna blir förankrade i verkligheten. En annan fallgrop är att endast undersöka det som händer frekvent, men underskatta lågfrekventa risker med katastrofala följder. Slutligen är bristen på systematisk uppföljning av arbetsmiljön ett vanligt skäl till att identifierade problem förblir olösta.
Utbilda och utveckla kompetensen i organisationen
För att bygga upp ett effektivt säkerhetsarbete krävs rätt kunskap hos såväl chefer som medarbetare och skyddsombud. Vi på Kompetensutveckla.se tillhandahåller praktiska arbetsmiljöutbildningar som hjälper din organisation att tolka reglerna och genomföra korrekta bedömningar. Våra företagsförlagda utbildningar anpassas helt efter er specifika riskprofil. Vi erbjuder även en komplett säkerhetsutbildning på distans för er som föredrar en mer flexibel lösning.
Vanliga frågor om riskanalys och riskbedömning
Vad är huvudsyftet med en riskbedömning?
Syftet är att systematiskt undersöka och utvärdera risker i arbetsmiljön för att kunna förebygga olyckor, sjukdomar och ohälsa. Detta sker genom att man fastställer riskernas sannolikhet och konsekvens, vilket i sin tur utgör underlaget för de åtgärder som arbetsgivaren måste genomföra enligt AFS 2023:1.
När ska en arbetsmiljöundersökning genomföras?
Undersökningar och riskbedömningar ska genomföras regelbundet i det dagliga arbetet. De måste även göras inför alla förändringar i verksamheten (till exempel vid omorganisation, nya maskiner eller ändrade arbetstider) och alltid om ohälsa, olycksfall eller tillbud har inträffat.
Måste allt arbete dokumenteras skriftligt?
Ja, enligt gällande regelverk ska alla riskbedömningar dokumenteras skriftligt. Även handlingsplaner för de åtgärder som inte genomförs omedelbart ska upprättas i skrift. Om arbetsplatsen har minst tio arbetstagare tillkommer dessutom krav på skriftliga policyer och rutiner för arbetsmiljöarbetet.