Hållbart arbetsliv

Ett hållbart arbetsliv innebär att människor kan utföra sitt arbete säkert och hälsosamt över tid. Det skapas inte genom en enstaka friskvårdsinsats, utan genom hur arbetet organiseras, leds, bemannas och följs upp varje dag.

Börja med riskerna i arbetet

Arbetsgivaren ska bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete som omfattar fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden. Arbetsmiljön ska undersökas regelbundet och vid planerade förändringar. Risker ska bedömas skriftligt, åtgärdas och följas upp.

Tecken på att arbetet inte är hållbart kan vara återkommande övertid, hög korttidsfrånvaro, tillbud, personalomsättning, konflikter eller att kvaliteten sjunker. Sådana signaler ska leda till undersökning av bakomliggande orsaker, inte till att ansvaret läggs på enskilda medarbetare.

Balans mellan krav och resurser

Arbetsuppgifter och befogenheter får inte ge en ohälsosam arbetsbelastning. Resurser kan vara tid, bemanning, kunskap, fungerande teknik, återkoppling och stöd från chef eller kollegor. Om resurserna inte motsvarar kraven behöver arbetet prioriteras om, förenklas eller bemannas annorlunda.

• Gör prioriteringar tydliga när tiden inte räcker.
• Planera återhämtning under och mellan arbetspass.
• Ge chefer rimliga ansvarsområden, mandat och stöd.
• Skapa handlingsutrymme och möjlighet att påverka arbetet.
• Motverka kränkande särbehandling och otydliga roller.

Inkludera hela arbetslivet

Förutsättningar kan variera med arbetsuppgifter, arbetstid, ålder, erfarenhet, funktionsnedsättning och livssituation. Ett hållbart upplägg kombinerar generella förebyggande åtgärder med arbetsanpassning när en individ behöver det. Likvärdighet betyder inte alltid identiska lösningar.

Arbetstagare och skyddsombud ska få möjlighet att medverka. Det ger bättre underlag för riskbedömningar och gör det lättare att upptäcka skillnader mellan yrken, skift, arbetsplatser och grupper.

Följ upp med flera mått

Mät inte bara sjukfrånvaro. Följ även arbetsbelastning, återhämtning, tillbud, personalomsättning, möjligheten att påverka samt om beslutade åtgärder faktiskt har genomförts. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas upp minst årligen och oftare vid större förändringar eller återkommande problem.

Praktisk checklista

• Koppla arbetsmiljömål till verksamhetens planering och budget.
• Bedöm riskerna innan omorganisationer, besparingar och nya arbetssätt.
• Ge ansvariga rätt kunskap, befogenheter, tid och resurser.
• Dokumentera åtgärder som inte kan göras direkt i en handlingsplan.
• Kontrollera effekten och justera om åtgärden inte räcker.

Vanliga frågor

Är friskvård tillräckligt för ett hållbart arbetsliv?

Nej. Friskvård kan komplettera, men ersätter inte åtgärder mot exempelvis hög arbetsbelastning, bristande bemanning eller fysiska risker.

Vem ansvarar för hållbarheten?

Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret. Chefer, arbetstagare och skyddsombud behöver samtidigt samverka för att risker ska bli kända och åtgärder fungera.

Läs även om systematiskt arbetsmiljöarbete och friskvård.