KRIS
En kris uppstår när något händer som rubbar din känsla av kontroll, trygghet eller förutsägbarhet. Det kan handla om allt från en personlig förlust till en plötslig förändring i arbetslivet eller samhället. Krisen påverkar både kropp och psyke – du reagerar känslomässigt, fysiskt och mentalt på ett sätt som är naturligt, men ofta överväldigande.
Vad betyder ordet kris?
Ordet kris kommer från grekiskans krisis, som betyder ”avgörande vändpunkt”. En kris innebär just det – en punkt i livet där något måste förändras. Det kan vara en psykologisk kris, som vid sjukdom, skilsmässa eller förlust, eller en organisatorisk kris, som uppstår på en arbetsplats vid till exempel omorganisation, olycka eller ekonomiska problem.
Oavsett form är en kris en process. Den följer ofta flera faser: chock, reaktion, bearbetning och nyorientering. Det viktiga är att förstå att en kris inte bara är något negativt. Den kan också leda till utveckling, nya perspektiv och stärkt motståndskraft – både individuellt och i organisationer.
Krisens påverkan på människan
En kris påverkar dig på flera plan. Kroppen reagerar ofta med stressymptom som hjärtklappning, sömnsvårigheter och koncentrationsproblem. Samtidigt försöker hjärnan förstå och hantera det som hänt. Det är därför vanligt att känna sig förvirrad, arg, ledsen eller rädd.
Den här typen av reaktioner är nära kopplade till hur vi hanterar psykisk hälsa och ohälsa. När stressnivån blir för hög under en längre tid riskerar den att övergå i utmattning eller andra stressrelaterade besvär.
Det är därför avgörande att ha kunskap om krishantering på jobbet. Att förstå hur människor reagerar och hur du som ledare eller kollega kan ge stöd minskar risken för långvarig ohälsa.
Kris på arbetsplatsen
När en kris uppstår i arbetet – exempelvis vid olyckor, dödsfall, uppsägningar eller allvarliga konflikter – ställs stora krav på arbetsgivaren. Arbetsmiljölagen och föreskriften om första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7) anger att arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för att hantera sådana händelser.
Det handlar om att snabbt kunna ge både praktiskt och psykiskt stöd. Exempelvis kan företagshälsovården eller utbildade krisstödspersoner kopplas in. Samtidigt är det viktigt att chefer och skyddsombud vet hur de ska agera. En genomtänkt arbetsmiljöpolicy bör därför alltid innehålla riktlinjer för krishantering.
I en välfungerande organisation finns också rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär att risker identifieras i förväg och att både fysisk och psykisk arbetsmiljö följs upp kontinuerligt. På så sätt kan kriser förebyggas innan de uppstår.
Kris och ledarskap
I tider av osäkerhet blir ledarskapet avgörande. En trygg ledare skapar stabilitet när andra känner oro. Förmågan att kommunicera tydligt, visa empati och skapa struktur är centrala delar av hållbart ledarskap.
Genom att gå en ledarskapsutbildning stärker du dina kunskaper i hur du leder under press, hanterar konflikter och ger stöd till medarbetare som drabbats av kris. Dessutom lär du dig att se tidiga tecken på psykisk ohälsa – något som ofta uppstår i efterdyningarna av svåra situationer.
Att kunna agera snabbt och med omtanke gör skillnad, inte bara för individen utan för hela arbetsgruppen. En arbetsplats som har rutiner för OSA – organisatorisk och social arbetsmiljö står bättre rustad när det oväntade händer.
Krisens olika former
Kris kan delas in i flera typer:
-
Utvecklingskriser – en naturlig del av livet, till exempel när barn flyttar hemifrån eller vid pensionering.
-
Traumatiska kriser – när något plötsligt och oväntat inträffar, som olyckor eller förluster.
-
Kollektiva kriser – när hela samhällen påverkas, exempelvis vid pandemier eller naturkatastrofer.
Oavsett typ handlar krishantering om att skapa trygghet, ge information och erbjuda stöd. Det gäller även på jobbet. Därför behöver alla arbetsgivare ha beredskap för såväl individuella som kollektiva händelser.
Kris och återhämtning
Efter en kris behöver både kroppen och psyket tid för återhämtning. Här spelar hälsa och friskvård en viktig roll. Regelbunden motion, sömn och socialt stöd hjälper hjärnan att återgå till balans.
På arbetsplatser kan det vara värdefullt att införa samtal med företagshälsovården eller erbjuda kollegiala stödsamtal. En del organisationer väljer även att utbilda personal i första hjälpen och krisstöd, för att snabbt kunna agera vid oförutsedda händelser.
Att växa genom kris
Det kan kännas motsägelsefullt, men många människor upplever efter en tid att de har vuxit genom en kris. De har fått nya insikter, stärkts i sin självbild och utvecklat en större förståelse för vad som verkligen betyder något.
Den här typen av personlig utveckling är också viktig i ett professionellt sammanhang. Att reflektera över vad som hänt och vad man lärt sig stärker både individen och organisationen inför framtida utmaningar.
Att förebygga kris i arbetslivet
Du kan aldrig helt undvika att kriser inträffar, men du kan förbereda dig. Genom att arbeta proaktivt med riskbedömningar, rutiner för arbetsmiljö och samverkan minskar du risken för att en svår händelse utvecklas till en långvarig kris.
Att regelbundet utbilda chefer, skyddsombud och medarbetare i BAM – Bättre Arbetsmiljö eller SAM – Systematiskt Arbetsmiljöarbete ger dessutom kunskap som stärker hela organisationen.
När du investerar i arbetsmiljöutbildningar investerar du samtidigt i trygghet, hälsa och hållbarhet – tre faktorer som gör att både människor och verksamheter står stadigare när det blåser.
Vill du veta mer om hur du kan stärka din verksamhet inför oförutsedda händelser?
Läs mer om krishantering på jobbet och våra utbildningar inom arbetsmiljö på kompetensutveckla.se.
Var vänder jag mig i frågor om arbetsmiljön?
Vid uppkomna brister eller risker i din arbetsmiljö, ska man kontakta närmaste chef. Åtgärdas inte felet/bristen så kontakta ditt skyddsombud (om det inte finns något skyddsombud, så kan man kontakta sitt fackförbund).
Arbetsgivare kan använda sig av företagshälsovården eller likvärdig oberoende sakkunniga inom arbetsmiljöområdet med stöd och hjälp inom arbetsmiljöområdet. Arbetsgivareorganisationerna har oftast möjlighet att bistå i arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket kan även svara på eventuella frågor om arbetsmiljöregler. De behandlar även anmälningar om dåliga arbetsmiljöförhållanden. Dessa anmälningar kan leda till inspektioner på arbetsplatsen.
Kris – när allt förändras
En kris uppstår när något händer som ruckar på din känsla av kontroll. Det kan vara en olycka, en förlust, en uppsägning eller en konflikt på arbetsplatsen. Oavsett orsak påverkar en kris både kropp och psyke, och den kräver tid, förståelse och stöd för att kunna hanteras på ett bra sätt.
Vad betyder ordet kris?
Ordet kris betyder vändpunkt eller avgörande ögonblick. Det beskriver en situation där gamla sätt att tänka och agera inte längre fungerar. Krisen tvingar dig att anpassa dig, tänka om och hitta nya vägar framåt. Ibland uppstår en kris gradvis, andra gånger plötsligt och utan förvarning.
Olika typer av kriser
Det finns flera typer av kriser. En utvecklingskris hör till livets naturliga faser, som att flytta hemifrån, bli förälder eller gå i pension. En traumatisk kris utlöses av en plötslig och oväntad händelse, som en olycka eller ett dödsfall. På arbetsplatser kan du även möta organisatoriska kriser, som vid omorganisationer, hot eller olyckor.
I alla dessa situationer är förståelsen för krishantering på jobbet avgörande för att kunna hantera konsekvenserna.
Krisens påverkan på dig
När en kris inträffar reagerar kroppen direkt. Hjärtat slår snabbare, andningen ökar och musklerna spänns. Du kan få svårt att sova, tänka klart eller fatta beslut. Det är naturliga stressreaktioner.
Samtidigt påverkas ditt känsloliv. Många känner ilska, skuld, sorg eller tomhet. Reaktionerna kan växla snabbt – från förnekelse till frustration och tillbaka till acceptans. Det är viktigt att förstå att allt detta är en del av processen, inte tecken på svaghet.
För att orka igenom krävs både återhämtning och stöd. Här kan kunskap om psykisk hälsa och ohälsa och utmattning vara till stor hjälp.
Krisens faser
En kris följer ofta fyra faser:
- Chockfasen – du försöker förstå vad som har hänt.
- Reaktionsfasen – känslor som sorg, ilska eller skuld kommer fram.
- Bearbetningsfasen – du börjar acceptera och förstå situationen.
- Nyorienteringsfasen – du hittar nya sätt att leva och tänka.
Att känna igen faserna gör det lättare att förstå både dina egna och andras reaktioner.
Kris på arbetsplatsen
På arbetsplatsen kan en kris uppstå när något oförutsett händer – en olycka, hot, sjukdom eller plötslig förändring. Då ställs stora krav på arbetsgivaren att agera snabbt och strukturerat. Enligt Arbetsmiljölagen och AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd ska det finnas rutiner för att ge både praktiskt och psykiskt stöd vid allvarliga händelser.
Genom systematiskt arbetsmiljöarbete skapas förutsättningar för att förebygga och hantera kriser på ett professionellt sätt. Det handlar om att identifiera risker, följa upp arbetsmiljön och planera för hur man agerar när något händer.
Ledarskap i kris
När det krisar behöver du som ledare vara trygg, tydlig och empatisk. Ditt sätt att kommunicera påverkar hela arbetsgruppen. Genom ledarskapsutbildning kan du utveckla din förmåga att leda under press, stötta medarbetare och skapa struktur i osäkra situationer.
Ett bra ledarskap bygger också på kunskap om OSA – organisatorisk och social arbetsmiljö. Där ingår både stresshantering, kommunikation och konflikthantering – centrala delar i en hållbar krishantering.
Så ger du stöd vid kris
När en kollega drabbas av kris handlar stödet ofta om tre saker: närvaro, lyssnande och trygghet. Du behöver inte ha alla svar, men det betyder mycket att finnas där.
- Lyssna utan att döma. Låt personen få uttrycka sina känslor.
- Erbjud praktisk hjälp. Hjälp till med kontakt med företagshälsovård eller anhöriga.
- Följ upp. En kris tar tid. Fortsätt visa omtanke även efter några veckor.
Att ge rätt stöd kräver kunskap. Därför är utbildningar i första hjälpen och krisstöd en viktig del i en trygg arbetsmiljö.
Kris, stress och återhämtning
Kris och stress hänger ofta ihop. Under en längre period av psykisk belastning ökar risken för stressrelaterad ohälsa. Därför behöver du tid för återhämtning, vila och balans.
Friskvård, motion och socialt stöd är viktiga verktyg för att återhämta sig. Arbetsgivaren har ett ansvar att skapa en arbetsmiljö som främjar hälsa, men också att agera tidigt vid tecken på överbelastning.
Att växa genom kris
Även om en kris ofta är smärtsam kan den också leda till utveckling. När du har bearbetat det som hänt får du ofta nya insikter, starkare självkänsla och större förståelse för andra. På så sätt kan en kris bli en vändpunkt mot något bättre.
I organisationer leder ofta svåra perioder till förbättringar – tydligare rutiner, bättre kommunikation och starkare samarbete. För att nå dit krävs reflektion, utbildning och ett öppet samtalsklimat.
Förebygg kris genom utbildning
Det bästa sättet att hantera kriser är att vara förberedd. Genom att arbeta strukturerat med riskbedömningar, tydliga rutiner för arbetsmiljö och samverkan kan du minska risken för allvarliga händelser.
Utbildningar som BAM – Bättre Arbetsmiljö och SAM – Systematiskt Arbetsmiljöarbete ger dig verktygen för att skapa trygghet, förebygga risker och bygga motståndskraft i hela organisationen.