Som arbetsgivare behöver du känna till både arbetsmiljölagen och de föreskrifter som preciserar hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. Reglerna gäller inte bara fysiska risker. De omfattar även organisatoriska och sociala förhållanden, till exempel arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Här får du en praktisk genomgång av de centrala arbetsmiljöreglerna för arbetsgivare 2026.
Text: Redaktionen – Kompetensutveckla.se
Arbetsmiljölagen är grunden
Arbetsmiljölagen (1977:1160) är en ramlag. Den anger de grundläggande kraven, medan Arbetsmiljöverkets föreskrifter beskriver mer konkret vad du ska göra. Enligt lagen ska du vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Du ska också systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten så att arbetsmiljön uppfyller gällande krav.
Det innebär bland annat att du fortlöpande undersöker risker, utreder arbetsskador och genomför de åtgärder som behövs. Åtgärder som inte kan genomföras direkt ska tidsplaneras. Den länk som tidigare presenterades som själva lagtexten går i stället till ett riksdagssvar om brott mot arbetsmiljölagen; den är därför relevant som fördjupning om tillsyn och överträdelser, men inte som ersättning för lagtexten.
Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AFS 2023:1
AFS 2023:1 gäller sedan den 1 januari 2025 och ersätter den tidigare AFS 2001:1. Föreskriften gäller alla arbetsgivare. Det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, ska vara en del av den dagliga verksamheten och omfatta alla fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön.
Arbetet kan sammanfattas i fyra återkommande moment:
- Undersök arbetsmiljön. Använd metoder som passar verksamheten, exempelvis skyddsronder, samtal, observationer, tillbudsrapportering och genomgång av ohälsa och olycksfall.
- Bedöm riskerna. Bedöm vilka risker som kan leda till ohälsa eller olycksfall och om de är allvarliga. Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt, oavsett hur många arbetstagare verksamheten har. Gör även en riskbedömning före planerade förändringar.
- Åtgärda. Genomför nödvändiga åtgärder omedelbart eller så snart som möjligt. Åtgärder som inte genomförs direkt ska föras in i en skriftlig handlingsplan med uppgift om när de ska vara klara och vem som ansvarar.
- Kontrollera och följ upp. Kontrollera att åtgärderna har fått avsedd effekt. Följ dessutom upp hela det systematiska arbetsmiljöarbetet varje år och rätta till brister.
Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna och skyddsombuden möjlighet att medverka. På Samkollens guide om systematiskt arbetsmiljöarbete finns en kompletterande översikt. Du kan även läsa vår genomgång av hur du implementerar SAM steg för steg.
Vad måste vara skriftligt?
Vissa dokumentationskrav gäller alla arbetsgivare. Riskbedömningar ska alltid vara skriftliga. Detsamma gäller handlingsplaner för åtgärder som inte genomförs omedelbart och skriftliga instruktioner när det finns allvarliga risker i arbetet.
Om verksamheten har tio eller fler arbetstagare ska även arbetsmiljöpolicyn, rutinerna för SAM, uppgiftsfördelningen och resultatet av den årliga uppföljningen dokumenteras skriftligt. Gränsen på tio arbetstagare innebär alltså inte att mindre arbetsgivare är undantagna från SAM.
Organisatorisk och social arbetsmiljö
AFS 2023:2 innehåller grundläggande regler om hur arbetsmiljöarbetet ska planeras och organiseras. Där finns bland annat krav som rör ohälsosam arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling.
Du ska se till att arbetsuppgifter och befogenheter inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Arbetstagarna behöver veta vilka uppgifter de ska utföra, vilket resultat som förväntas, vad som ska prioriteras när tiden inte räcker och vem de kan vända sig till för stöd. Det ska också finnas kända rutiner för hur kränkande särbehandling hanteras och hur den som är utsatt snabbt kan få hjälp.
Chefer och arbetsledare behöver kunskap om hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras. De behöver också faktiska förutsättningar att omsätta kunskaperna, till exempel rimlig arbetsbelastning, befogenheter och stöd.
Särskilda föreskrifter beror på verksamhetens risker
Utöver de grundläggande reglerna behöver du identifiera vilka föreskrifter som gäller för just din verksamhet. AFS 2023:13 om risker vid vissa typer av arbeten omfattar bland annat arbete med djur, asbest, berg och gruva, bygg och anläggning, dykeri, frisörarbete, hamnarbete, fordonsservice och sprängarbete.
Andra föreskrifter reglerar exempelvis kemiska risker, buller, vibrationer, arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning. Äldre AFS-nummer som fortfarande förekommer i webbartiklar och dokument kan vara upphävda efter Arbetsmiljöverkets regelstruktur som började gälla 2025. Kontrollera därför alltid aktuell lydelse och vilket kapitel som gäller innan du använder en checklista eller rutin.
Anmäl arbetsskador och allvarliga tillbud rätt
Alla arbetsskador ska anmälas till Försäkringskassan. Dödsfall, svårare personskador, skador som drabbat flera arbetstagare samtidigt och tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska dessutom anmälas till Arbetsmiljöverket utan dröjsmål, helst samma dag. Anmälan görs i den gemensamma e-tjänsten Anmäl arbetsskada.
Arbetsmiljöverkets sida Tipsa om risker i arbetsmiljön är avsedd för tips om risker och ska inte förväxlas med arbetsgivarens formella anmälan. En anmälan ersätter inte ditt eget ansvar att utreda händelsen, identifiera orsaker och genomföra åtgärder som förebygger att den upprepas.
Fördela arbetsmiljöuppgifter tydligt
Du kan fördela arbetsmiljöuppgifter till chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare, men arbetsgivaren har kvar det övergripande ansvaret. Den som får uppgifter behöver ha tillräckliga kunskaper, befogenheter och resurser samt möjlighet att begära förändringar. Om verksamheten har tio eller fler arbetstagare ska uppgiftsfördelningen vara skriftlig.
HR kan ge stöd med rutiner, kompetensutveckling, arbetsanpassning och dokumentation, men HR har inte automatiskt arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Läs mer om arbetsmiljöansvar och om roller i SAM.
Skyddsombud och samverkan
På ett arbetsställe där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts ska ett eller flera skyddsombud utses bland arbetstagarna. Skyddsombud ska även utses på mindre arbetsställen om arbetsförhållandena kräver det. Skyddsombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska ges möjlighet att medverka i SAM.
Skyddsombudet kan begära arbetsmiljöåtgärder och har under vissa förutsättningar rätt att avbryta arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa. En fungerande samverkan innebär däremot inte att arbetsgivarens ansvar förs över till skyddsombudet. Läs mer om samverkan i arbetsmiljöarbetet.
Tillsyn och följder av brister
Arbetsmiljöverket kontrollerar att arbetsmiljölagen och föreskrifterna följs. Myndigheten kan besluta om förelägganden eller förbud, ofta förenade med vite. För vissa regelöverträdelser finns sanktionsavgifter. Brott mot ett föreläggande eller förbud kan också få straffrättsliga följder när förutsättningarna i lagen är uppfyllda.
Det är missvisande att ange en generell bötesnivå för alla brister. Konsekvensen beror på vilken bestämmelse som har överträtts och hur ärendet hanteras. Om en arbetsgivare inte anmäler en allvarlig händelse i tid kan det leda till böter efter domstolsprövning.
Praktisk checklista för arbetsgivare
- Fastställ vilka arbetsmiljöregler som gäller för verksamheten.
- Se till att arbetsmiljöpolicy, rutiner och uppgiftsfördelning är aktuella och skriftliga när reglerna kräver det.
- Undersök arbetsmiljön regelbundet och inför planerade förändringar.
- Dokumentera samtliga riskbedömningar skriftligt.
- Åtgärda risker direkt eller lägg dem i en skriftlig handlingsplan.
- Utred ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud för att förebygga nya händelser.
- Kontrollera genomförda åtgärder och följ upp SAM varje år.
- Ge arbetstagare och skyddsombud möjlighet att medverka.
- Säkerställ att chefer, arbetsledare och arbetstagare har tillräckliga kunskaper.
- Ha en tydlig rutin för att anmäla arbetsskador och allvarliga händelser.
En bra start är att genomföra en strukturerad riskbedömning och följa upp åtgärderna i den ordinarie verksamhetsstyrningen.
Utbildning som stöd för arbetsmiljöarbetet
Kunskap behöver anpassas till arbetsuppgifterna och riskerna. Chefer, arbetsledare och skyddsombud kan därför behöva både grundläggande och verksamhetsspecifik utbildning. Kompetensutveckla erbjuder arbetsmiljöutbildningar i Stockholm och företagsförlagda arbetsmiljöutbildningar. Utbildning är ett stöd i arbetet, men ersätter inte riskbedömningar, rutiner och andra åtgärder som krävs i verksamheten.
Vanliga frågor
Gäller SAM även små företag?
Ja. AFS 2023:1 gäller alla arbetsgivare. Vissa krav på skriftlig dokumentation börjar gälla vid tio arbetstagare, men riskbedömningar ska alltid vara skriftliga och SAM ska bedrivas oavsett verksamhetens storlek.
När ska en riskbedömning göras?
Arbetsmiljön ska undersökas och riskerna bedömas regelbundet. En riskbedömning ska också göras när ändringar i verksamheten planeras, exempelvis vid omorganisation, nya lokaler, ny utrustning eller nya arbetsmetoder.
När krävs skyddsombud?
Skyddsombud ska utses på arbetsställen där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts. Ett skyddsombud ska också utses på ett mindre arbetsställe om arbetsförhållandena kräver det.
Vad ska anmälas utan dröjsmål?
Dödsfall, svårare personskador, skador som samtidigt har drabbat flera arbetstagare och allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket utan dröjsmål. Alla arbetsskador ska anmälas till Försäkringskassan.
Kan arbetsmiljöansvaret delegeras till HR?
Arbetsmiljöuppgifter kan fördelas, men arbetsgivaren behåller det övergripande ansvaret. Den som får uppgifter måste ha kunskaper, befogenheter, resurser och praktiska möjligheter att utföra dem.