Vad är företagshälsovård? Chefers guide till arbetsmiljö


Kort sammanfattning:

  • Företagshälsovård är ett oberoende expertstöd inom arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering. Det finns inget generellt krav på att alla arbetsgivare ska ha ett avtal, men arbetsgivaren ska se till att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå.
  • Stödet behöver utgå från verksamhetens risker och integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Företagshälsovården kan bidra med bland annat riskbedömningar, ergonomi, medicinsk kompetens, organisatorisk och social arbetsmiljö samt arbetsanpassning.
  • Skattebedömningen beror på insatsens syfte. Företagshälsovård, förebyggande behandling och arbetslivsinriktad rehabilitering kan vara skattefria för den anställde, medan exempelvis allmänna hälsoundersökningar utan koppling till arbetet kan vara skattepliktiga.

Företagshälsovård är varken ett generellt lagkrav för alla arbetsgivare eller en vanlig sjukvårdsförmån. Det är ett expertstöd som hjälper arbetsgivaren att förebygga och hantera risker i arbetsmiljön samt stödja arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering. I den här guiden får du som chef, HR-ansvarig eller arbetsledare en överblick över företagshälsovårdens uppdrag, lagens krav, skattereglerna och hur stödet kan användas i verksamheten.

Innehållsförteckning

Viktiga insikter

Område Vad det innebär
Tillgång efter behov Arbetsgivaren ska se till att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå.
Arbetsgivarens ansvar Företagshälsovården är ett stöd men tar inte över arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.
Förebyggande arbete Stödet kan användas för att undersöka risker, föreslå åtgärder och följa upp arbetsmiljöarbetet.
Arbetsanpassning Företagshälsovården kan bidra med sakkunskap när arbetsgivaren utreder, genomför och följer upp individuella åtgärder.
Skatteregler Skattebehandlingen beror på insatsens syfte och koppling till arbetet.

Vad är företagshälsovård och varför behövs det?

Företagshälsovård är en oberoende expertresurs inom arbetsmiljö och rehabilitering. Den ska ha kompetens att beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Även Företagshälsovården är en expertresurs beskriver denna grundläggande funktion.

Vilka kompetenser som behövs beror på verksamhetens risker. Företagshälsovården kan exempelvis bidra med:

  • Medicinsk kompetens: Bedömning av arbetsrelaterade besvär, medicinska kontroller när sådana krävs och stöd i arbetslivsinriktad rehabilitering.
  • Organisatorisk och psykosocial kompetens: Stöd vid frågor om arbetsbelastning, stress, konflikter, kränkande särbehandling och organisatorisk och social arbetsmiljö.
  • Ergonomisk kompetens: Bedömning av arbetsställningar, repetitivt arbete, tunga lyft och andra belastningsergonomiska risker.
  • Teknisk arbetsmiljökompetens: Stöd vid exempelvis buller, vibrationer, kemiska risker och utformning av arbetsplatser.

Behovet ser olika ut i olika verksamheter. En industri kan behöva stöd kring buller, vibrationer och belastning, medan en tjänsteverksamhet kan behöva fokusera på arbetsbelastning, återhämtning och tydliga roller. En behovsanalys hjälper dig att välja insatser som motsvarar den faktiska riskbilden.

Företagshälsovård är inte i första hand vanlig behandlande sjukvård. Tyngdpunkten ligger på att förebygga och undanröja hälsorisker i arbetet samt att stödja arbetsgivaren i arbetsmiljöarbete och arbetsanpassning. Läs mer om hur detta kan omsättas inom arbetsmiljöarbete i praktiken.

Företagshälsovårdens roll i lagstiftningen och arbetsgivarens skyldigheter

Det finns inget generellt krav på att varje svensk arbetsgivare ska teckna ett löpande avtal med en företagshälsovård. Enligt 3 kap. 2 c § arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren däremot se till att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå.

Bedömningen behöver utgå från förhållandena i den egna verksamheten och den kompetens som finns internt. Företagshälsovård kan behöva anlitas när arbetsgivaren saknar tillräcklig kompetens för att undersöka risker, planera åtgärder eller genomföra arbetsanpassning. Exempel på förhållanden som kan motivera externt expertstöd är:

  • fysiskt belastande eller riskfyllt arbete,
  • exponering för kemiska ämnen, buller eller vibrationer,
  • problem med arbetsbelastning, stress eller återhämtning,
  • återkommande arbetsskador, tillbud eller arbetsrelaterade besvär,
  • behov av individuell arbetsanpassning eller arbetslivsinriktad rehabilitering.

Kollektivavtal kan innehålla ytterligare bestämmelser om tillgång till företagshälsovård. Du behöver därför kontrollera både lagstiftningen och de avtal som gäller i verksamheten.

Företagshälsovården ersätter inte arbetsgivarens ansvar. Det är fortfarande arbetsgivaren som ska undersöka arbetsförhållandena, bedöma risker, genomföra åtgärder och följa upp resultatet. Expertstödet behöver därför kopplas till verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete, exempelvis riskbedömningar och handlingsplaner. En systematiskt arbetsmiljöarbete guide ger en grund för hur arbetet kan struktureras.

Ekonomichefen har ansvar för att se över och optimera företagets kostnader för företagshälsovård.

Ekonomiska aspekter och skatteregler för företagshälsovård

Skattereglerna skiljer mellan företagshälsovård och vanlig hälso- och sjukvård. Bedömningen beror bland annat på insatsens syfte och hur tydligt den är kopplad till arbetsmiljön eller den anställdes förmåga att arbeta.

Typ av insats Skattemässig utgångspunkt för den anställde
Företagshälsovård med koppling till arbetsmiljörisker Kan vara skattefri.
Förebyggande behandling eller arbetslivsinriktad rehabilitering Kan vara skattefri när insatsen syftar till att den anställde ska kunna fortsätta arbeta.
Undersökning som ingår i arbetsanpassning eller avser risker i arbetsmiljön Kan vara skattefri.
Allmän hälsoundersökning utan tydlig koppling till arbetet Kan vara en skattepliktig förmån.
Vanlig hälso- och sjukvård som arbetsgivaren betalar Är normalt en skattepliktig förmån om inget undantag gäller.

I FAR:s vägledning används formuleringen Företagshälsovård är en skattefri förmån. Den praktiska bedömningen behöver dock göras utifrån den aktuella insatsens innehåll och syfte. Att en tjänst beställs genom en företagshälsovård innebär inte automatiskt att all vård blir skattefri.

Arbetsgivaren har normalt avdragsrätt för kostnader för företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering. Hur utgiften ska bokföras beror på företagets kontoplan och insatsens karaktär. Vid osäkerhet behöver ekonomi- eller lönefunktionen kontrollera den aktuella hanteringen.

Inför avtal eller upphandling är det lämpligt att kartlägga vilka risker och tjänster verksamheten faktiskt behöver. Jämför bland annat vad som ingår i grundavtalet, vilka tjänster som debiteras separat, leverantörens inställelsetider och vilken specialistkompetens som finns tillgänglig. Läs även om att investera i arbetsmiljö utifrån verksamhetens behov.

Hur företagshälsovården bidrar till en hälsosam och säker arbetsmiljö

Företagshälsovården kan bidra både förebyggande och när ett problem redan har uppstått. Stödet är särskilt användbart när verksamheten behöver kompetens som saknas internt eller en oberoende bedömning av arbetsförhållandena.

Vanliga områden är:

  • Arbetsbelastning och återhämtning: Kartläggning av krav, resurser, arbetstid, bemanning och organisatoriska förutsättningar.
  • Belastningsergonomi: Bedömning av arbetsställningar, tunga lyft, repetitivt arbete och arbetsplatsens utformning.
  • Kemiska och fysikaliska risker: Stöd vid exponering för exempelvis kemiska ämnen, buller och vibrationer.
  • Organisatorisk och social arbetsmiljö: Stöd vid konflikter, otydliga roller, kränkande särbehandling och andra organisatoriska problem.
  • Arbetsanpassning: Bedömning och utformning av individuella åtgärder när en medarbetare har nedsatt förmåga att utföra sitt ordinarie arbete.

När ett behov av arbetsanpassning uppmärksammas ska arbetsgivaren utreda vad som är möjligt och lämpligt, genomföra åtgärder och följa upp hur de fungerar. Medarbetaren ska få möjlighet att medverka. Företagshälsovården kan bidra med sakkunskap, men beslut om arbetsorganisation och åtgärder ligger hos arbetsgivaren.

Ett arbetsflöde kan se ut så här:

  1. Undersök förhållandena: Samla in information genom exempelvis samtal, tillbudsrapportering, mätningar och arbetsplatsbesök.
  2. Bedöm riskerna: Bedöm hur allvarliga riskerna är och vilka grupper eller arbetsuppgifter som berörs.
  3. Planera åtgärder: Bestäm vad som ska göras, vem som ansvarar och när åtgärderna ska vara genomförda.
  4. Genomför arbetsanpassning vid behov: Anpassa exempelvis arbetsuppgifter, arbetstider, hjälpmedel eller fysisk arbetsmiljö utifrån den individuella situationen.
  5. Följ upp: Kontrollera om åtgärderna fungerar och justera dem när det behövs.

Skyddsombud och berörda medarbetare behöver ges möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet. Företagshälsovårdens underlag bör samtidigt hanteras så att den personliga integriteten och den medicinska sekretessen respekteras. Läs mer om OSA för hälsosam arbetsmiljö och om att implementera systematiskt arbetsmiljöarbete.

Så här arbetar företagshälsovården – en översikt över insatser för en bättre arbetsmiljö

Så använder chefer och HR företagshälsovård på ett strukturerat sätt

Ett avtal ger inte i sig ett fungerande arbetsmiljöstöd. Samarbetet behöver kopplas till identifierade risker, tydliga beställningar och regelbunden uppföljning.

  1. Gör en behovsanalys. Utgå från riskbedömningar, arbetsskador, tillbud, sjukfrånvaro och återkommande behov av arbetsanpassning. Använd uppgifterna på gruppnivå och med hänsyn till integriteten.
  2. Bedöm leverantörens kompetens. Kontrollera att företagshälsovården har relevant och tillräckligt bred kompetens för verksamhetens risker samt kan arbeta oberoende.
  3. Beskriv uppdraget tydligt. Ange vilken fråga som ska utredas, vilka delar av verksamheten som omfattas och hur resultatet ska återrapporteras.
  4. Integrera stödet i arbetsmiljöarbetet. Koppla insatserna till riskbedömningar, handlingsplaner, förändringar i verksamheten och uppföljning.
  5. Fördela roller och mandat. Klargör vad chefer, HR, skyddsombud och leverantör ansvarar för och vem som får beställa olika insatser.
  6. Följ upp kvaliteten. Bedöm om insatserna är relevanta, om rekommenderade åtgärder går att genomföra och om nya risker har uppstått.

Det är också viktigt att chefer känner till när och hur de kan kontakta företagshälsovården. Rutinerna behöver vara enkla att hitta och beskriva hur personuppgifter, medicinsk information och återkoppling ska hanteras.

Medarbetarnas erfarenheter är ett viktigt underlag för behovsanalysen. Se även hur du kan engagera medarbetare i arbetsmiljö.

Vanliga misstag i samarbetet med företagshälsovården

Ett vanligt misstag är att företagshälsovården kontaktas först när en situation har blivit akut. Stödet kan då fortfarande vara relevant, men möjligheten att använda kompetensen förebyggande har gått förlorad. Det är ofta bättre att involvera expertstödet redan vid riskbedömningar, verksamhetsförändringar och planering av arbetsanpassning.

Ett annat misstag är att beställa en individuell insats utan att undersöka om problemet har organisatoriska orsaker. Stressrelaterade besvär kan exempelvis hänga samman med arbetsbelastning, prioriteringar, bemanning eller otydliga befogenheter. Individuellt stöd kan behövas, men det ersätter inte åtgärder i organisationen.

Företagshälsovårdens rapporter behöver också omsättas i beslut. Om en utredning identifierar risker bör arbetsgivaren bedöma förslagen, besluta om åtgärder och dokumentera sådant som inte kan genomföras omedelbart i en handlingsplan.

Undvik dessutom att lämna över mer personinformation än vad uppdraget kräver. Medicinska bedömningar omfattas av sekretess, och arbetsgivaren behöver normalt underlag om arbetsförmåga och möjliga anpassningar snarare än diagnoser eller fullständiga journaluppgifter.

Tydliga rutiner för arbetsmiljöarbete gör det lättare att använda företagshälsovården konsekvent och vid rätt tidpunkt.

Utbildningar och stöd för chefer och HR inom företagshälsovård och arbetsmiljö

Kunskap om arbetsmiljöansvar, riskbedömning och arbetsanpassning gör det lättare att beställa och använda företagshälsovårdens insatser. Vi på Kompetensutveckla.se erbjuder arbetsmiljöutbildningar för chefer, HR-ansvariga och arbetsledare. Utbudet omfattar olika utbildningsformat och områden inom bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete, rehabilitering samt organisatorisk och social arbetsmiljö.

Vi erbjuder även företagsförlagda arbetsmiljöutbildningar som kan anpassas till verksamhetens risker och arbetssätt. För dig som söker arbetsmiljöutbildningar i Stockholm finns också öppna kurser.

Vanliga frågor om företagshälsovård

Är företagshälsovård obligatoriskt för alla arbetsgivare i Sverige?

Nej, det finns inget generellt krav på att alla arbetsgivare ska ha ett avtal. Arbetsgivaren ska däremot se till att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Bedömningen behöver utgå från verksamhetens risker och den kompetens som finns internt.

Vilka kostnader för företagshälsovård är avdragsgilla för företaget?

Arbetsgivaren har normalt avdragsrätt för utgifter för företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering. Om insatsen är skattefri eller skattepliktig för den anställde beror på dess syfte och koppling till arbetet.

Hur kan företagshälsovård hjälpa vid långtidssjukskrivningar?

Företagshälsovården kan bedöma arbetsförmåga i förhållande till arbetets krav och föreslå arbetsanpassningar. Den kan även stödja dialogen mellan arbetsgivare och medarbetare. Arbetsgivaren ansvarar för att utreda, besluta om och följa upp åtgärderna.

Vilka kompetenser ingår i företagshälsovårdens arbete?

Företagshälsovård kan omfatta medicinsk, ergonomisk, beteendevetenskaplig, organisatorisk och teknisk arbetsmiljökompetens. Vilka kompetenser som behövs avgörs av verksamhetens risker och det aktuella uppdraget.

Hur ofta bör företaget göra skyddsronder med företagshälsovården?

Det finns ingen generell regel om att företagshälsovården ska delta i skyddsronder med ett visst intervall. Frekvens och deltagande behöver anpassas efter verksamhetens risker, förändringar och behov. Arbetsmiljöförhållandena ska undersökas regelbundet och när förändringar planeras.

Läs vidare