Fysiska risker i arbetsmiljön är här ett samlingsnamn för risker som har samband med exempelvis maskiner, trafik, fall, belastning, buller, vibrationer och arbetsplatsens utformning. De kan ge både olycksfall och ohälsa som utvecklas över tid. Alla risker syns inte och alla går inte att bedöma genom att bara gå runt och titta.

Guiden ger exempel på vad du kan undersöka. Den är inte en uttömmande risklista eller en egen juridisk indelning. Vår översikt av AFS 2023:1 beskriver ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet; särskilda risker kan också omfattas av andra föreskrifter.

Vad är fysiska risker och vilka typer finns på arbetsplatsen?

Utgå från den faktiska arbetsuppgiften: vad kan hända, vem kan utsättas och under vilka förhållanden? Följande exempel hjälper dig att välja frågor, men ersätter inte en riskbedömning.

Maskiner, trafik, fall och ras

Kontrollera exempelvis kontakt med rörliga delar, påkörning, fallande föremål, osäkra upplag och halk- eller snubbelrisker. Manuell hantering av en last behöver också bedömas som en belastningsfråga, inte bara som risk för slag eller klämning. Säker användning av arbetsutrustning behöver bedömas för det arbetsmoment och den utrustning som används.

Buller och vibrationer

Vid buller behöver bland annat nivå, typ och exponeringstid undersökas; ljud kan också göra varningssignaler svåra att uppfatta. Vid vibrationsarbete behöver du undersöka vilka verktyg eller fordon som används och hur länge exponeringen pågår. En kort observation säger inte alltid hur en hel arbetsdag ser ut.

Som kompletterande läsning finns SKR:s vägledning om fysisk arbetsmiljö och Lunds universitets översikt över arbetsmiljörisker. Använd relevanta myndighetsregler och tillförlitligt underlag för den specifika bedömningen.

Belastning och arbetsrörelser

Undersök lyft, bärande, skjutande, dragande, upprepade rörelser och arbetsställningar. I bedömningen av belastning ingår hur länge, hur ofta och hur mycket, även i kombination med organisatoriska och sociala förhållanden. Ett enskilt symtom visar inte vilken arbetsställning eller möbel som är orsaken.

Ljus, temperatur och arbetsplatsens utformning

Titta på belysning på arbetsplatsen, sikt, gångvägar, nivåskillnader och utrymme för arbete och transporter. Undersök värme, kyla och luftmiljö där det är relevant. Luftföroreningar kan behöva bedömas som kemiska eller biologiska risker; allt i den fysiska omgivningen är inte samma typ av exponering.

El och strålning kräver rätt avgränsning

Ta med risker som hör till elektrisk utrustning, installationer eller strålningskällor när de finns i verksamheten. En allmän skyddsrond är inte en behörighet att arbeta på en elanläggning eller en komplett strålskyddsbedömning. Kontrollera vilka särskilda regler och kunskaper arbetsuppgiften kräver.

Hur identifierar man fysiska risker effektivt?

Beskriv arbetsmomenten. Ta med normal drift, rengöring, underhåll, störningar och tillfälliga uppgifter. Notera även vilka andra personer som kan beröras.
Fråga dem som utför arbetet. Använd medarbetarnas kunskap om risker och jämför instruktioner med hur arbetet faktiskt utförs. Be om exempel på situationer där rutinen är svår att följa.
Undersök med lämplig metod. Samtal, observationer, skyddsronder och genomgång av händelser kan kompletteras med mätning eller sakkunnig bedömning när det behövs.
Bedöm riskerna. Skilj risken från en föreslagen lösning. ”Köp nya skyddsskor” är en åtgärd, inte en beskrivning av vad som kan skada någon.
Dokumentera och agera. Skriftliga riskbedömningar ska visa vilka riskerna är och om de är allvarliga. Koppla dem till beslutade åtgärder och uppföljning.

Checklistor är minnesstöd, inte en garanti för att inget har missats. Anpassa undersökningens omfattning och intervall till riskerna. Det finns inte ett allmänt krav på en tio minuter lång skyddsrond varje månad.

Vilka åtgärder kan minska fysiska risker?

Välj åtgärd efter risken

Undersök först om risken kan undvikas eller minskas vid källan. Här är exempel att pröva i en riskbedömning, inte färdiga lösningar för varje arbetsplats:

Ändrad transportväg eller åtskillnad mellan gående och fordon.
Annan arbetsmetod eller lämpligt hjälpmedel för att undvika belastande manuell hantering.
Minskad ljudalstring, avskärmning eller annan anpassning av bullrande arbete.
Lämpliga skydd och säkra arbetssätt för den aktuella maskinen.
Ändrad planering, bemanning eller ordningshållning när det är en del av problemet.

Ett nödstopp ersätter inte alla andra maskinskydd. Personlig skyddsutrustning ska inte automatiskt vara den första eller enda lösningen; välj den utifrån kvarstående risker och tillämpliga regler.

Kombinera utrustning med kunskaper

Gå igenom risker som berör arbetsuppgiften och hur utrustningen ska användas. En allmän utbildning ersätter inte instruktioner och praktisk kompetens för en viss maskin eller metod.

Kontrollera funktionen efter ändringen

Följ upp i den situation där åtgärden ska fungera. Har en ny transportväg skapat en trång passage? Har ett hjälpmedel gjort andra moment mer belastande? En åtgärd kan behöva ändras eller kompletteras.

Vad säger arbetsmiljölagstiftningen om fysiska risker?

Riskbedömningar är skriftliga även i små verksamheter

AFS 2023:1, 11 §, kräver att riskbedömningar dokumenteras skriftligt, med riskerna och deras allvar. Det gäller inte bara allvarliga risker eller verksamheter med minst tio arbetstagare.

Enligt 13 § ska nödvändiga åtgärder genomföras omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt. Åtgärder som inte görs direkt ska dokumenteras i en skriftlig handlingsplan med ansvarig och tidpunkt. Genomförda åtgärder ska kontrolleras.

Bedöm risker vid planerade ändringar

Även risker vid planerade förändringar ska undersökas och bedömas. AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön innehåller dessutom mer preciserade regler för bland annat buller, vibrationer, fall och belastning. Det är inte ett enda generellt nytt eller skärpt krav för alla fysiska risker.

Använd underlaget i arbetet

Det går inte att ersätta den skriftliga riskbedömningen med enbart ett muntligt besked. Samtidigt visar ett ifyllt dokument inte i sig att undersökningen är tillräcklig eller att en åtgärd fungerar. Underlaget behöver stämma med verksamheten.

Viktiga insikter

Fysiska risker kan finnas både i arbetsuppgiften, utrustningen och omgivningen.
Vissa förhållanden kräver mer underlag än en visuell kontroll.
Skilj riskbeskrivning, bedömning och åtgärd åt.
Anpassa åtgärder och uppföljning till hur arbetet faktiskt utförs.

Praktiskt exempel: en kabel i en transport- eller gångväg

En kabel på golvet kan vara en fråga att undersöka, men ett fotografi räcker inte för att avgöra hela risken. Ta reda på hur vägen används, vilka som passerar och om kabeln kan flyttas eller förläggas på annat sätt.

Beskriv vad som kan inträffa, undersök alternativ och välj en lösning för platsen. Följ sedan upp att kabeldragningen fungerar även under städning, leveranser och andra arbetsmoment. Exemplet är ett sätt att ställa frågor, inte en säkerhetsbedömning av den avbildade lokalen.

Om en fråga kräver kunskap som saknas i verksamheten behöver rätt sakkunnig kompetens kopplas in. Försök inte dra medicinska slutsatser eller bedöma en komplicerad maskin utifrån en generell checklista.

Utbildning som stärker arbetet med fysiska risker

Kompetensutveckla erbjuder arbetsmiljöutbildningar i Stockholm och företagsförlagda arbetsmiljöutbildningar. Välj innehåll efter era roller, arbetsuppgifter och kunskapsbehov.

En allmän arbetsmiljökurs kan stödja det systematiska arbetet, men ersätter inte en mätning, arbetsplatsens riskbedömning eller särskild praktisk kompetens för utrustningen som används.

Vanliga frågor

Är fysiska risker alltid synliga?

Nej. Exponering för exempelvis buller eller vibrationer kan behöva undersökas med mer underlag än det som syns under en kort rundvandring.

Vilka exempel ska du börja med?

Utgå från arbetsuppgifterna, inte en generell topplista. Undersök exempelvis fall, transporter, maskiner, belastning, buller och vibrationer där de förekommer.

Måste små verksamheter dokumentera riskbedömningar?

Ja. Riskbedömningarna ska vara skriftliga även med färre än tio arbetstagare. Kravet är inte begränsat till allvarliga risker.

Vem ser till att riskerna hanteras?

Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöuppgifter kan fördelas till chefer och andra arbetstagare, och arbetstagare och skyddsombud ska ges möjlighet att medverka.

Hur ofta behöver riskerna undersökas?

Regelbundet och när planerade förändringar behöver bedömas. Anpassa undersökningarna till riskerna och följ eventuella särskilda regler; ett generellt månadsintervall passar inte alla verksamheter.

Rekommendation

Regler och faktakällor

Kontrollerat den 16 oktober 2026 mot Arbetsmiljöverkets aktuella digitala AFS 2023:1, särskilt 11 och 13 §§; AFS 2023:10, konsoliderad till och med AFS 2025:1, särskilt 2–6 kap.; samt AFS 2023:11 om säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning, konsoliderad till och med AFS 2024:4.

Exemplen och kontrollfrågorna är praktiskt stöd. Andra föreskrifter kan bli aktuella beroende på verksamhet och risker. Artikeln ger inte individuella medicinska bedömningar.