LEDIGHET

Ledighet innebär frånvaro från arbete av olika skäl. Regler och ersättning beror på om det gäller exempelvis semester, föräldraledighet eller studier. Sjukfrånvaro är frånvaro på grund av nedsatt arbetsförmåga, inte en form av planerad fritid eller återhämtande semester.

Att ta ledigt från arbete eller andra åtaganden kan ha många positiva effekter på både hälsan och välbefinnandet. Det kan hjälpa till att minska stress och ångest, öka produktiviteten genom att öka motivationen och förbättra relationer genom att ge tid för social interaktion.

Skilj olika frånvaroskäl och kontrollera rätt till ledighet, ansökningstid och ersättning enligt respektive lag och eventuellt kollektivavtal.

1. Semester: En arbetstagare har enligt semesterlagen som huvudregel rätt till 25 semesterdagar per semesterår. Antalet betalda dagar beror på intjänandet; lagen innehåller även undantag.
2. Sjukfrånvaro: Frånvaro från arbetet på grund av sjukdom eller skada.
3. Föräldraledighet omfattar flera former. En förälder har bland annat rätt till hel ledighet tills barnet är 18 månader och därefter under tid med hel föräldrapenning. Även delledighet och ledighet för tillfällig föräldrapenning regleras särskilt.
4. Studieledighet: Rätt till behövlig ledighet för utbildning finns under studieledighetslagens villkor. Normalt krävs sex månaders sammanhängande anställning eller sammanlagt tolv månader de senaste två åren. Arbetsgivaren kan skjuta upp ledigheten. Lagen ger inte i sig rätt till lön.
5. Ledighet utan lön: Det finns ingen allmän rätt att vara tjänstledig för valfritt ändamål. Rätten behöver följa av lag, avtal eller arbetsgivarens godkännande.

Planera semester och återhämtning i dialog med arbetsgivaren. Arbetsgivaren behöver också förebygga ohälsosam arbetsbelastning under arbetstiden; ledighet ska inte användas som enda åtgärd mot brister i arbetets organisation.