Jobba på kvällen
Regler, lagar och kollektivavtalets roll
Att jobba på kvällen har blivit allt vanligare på den moderna arbetsmarknaden. Oavsett om det handlar om handel, vård och omsorg, restaurang eller flexibla kontorsjobb innebär kvällsarbete en förändrad dygnsrytm som ställer särskilda krav på både arbetsgivare och anställda. För att skapa en hållbar arbetssituation och säkerställa en god arbetsmiljö finns det tydliga regler som styr vad som gäller när man väljer eller blir skyldig att jobba på kvällen. De två viktigaste grundpelarna är Arbetstidslagen och Arbetsmiljölagen – men även kollektivavtalet spelar en avgörande roll.
När du eller dina medarbetare ska jobba på kvällen utgör Arbetstidslagen den lagstadgade ramen för arbetstider. Lagen finns till för att skydda arbetstagare mot överbelastning och garantera tillräcklig återhämtning. En av de mest centrala punkterna vid kvällsarbete är regeln om dygnsvila. Enligt lagen har varje anställd rätt till minst elva timmars sammanhängande dygnsvila under varje period om 24 timmar. Det innebär i praktiken att om ett kvällspass slutar klockan 23:00 får nästa arbetspass inte påbörjas förrän tidigast klockan 10:00 morgonen därpå. En annan viktig regel är nattvilan, som slår fast att tiden mellan klockan 00:00 och 05:00 i grunden ska vara fri från arbete. Därtill ställer lagen krav på att ingen får arbeta mer än fem timmar i följd utan en schemalagd rast.
Det är dock mycket viktigt att känna till att Arbetstidslagen är så kallat semidispositiv. Det innebär att stora delar av lagen kan avtalas bort eller anpassas genom ett centralt eller lokalt kollektivavtal. Ett kollektivavtal kan alltså påverka hur reglerna i Arbetstidslagen tillämpas i praktiken på just din arbetsplats. Genom kollektivavtal kan parterna komma överens om särskilda ramar för hur arbetstiden får förläggas, anpassa reglerna kring nattvila samt reglera hur dygnsvilan får schemaläggas vid specifika skiftbytesmönster. Kollektivavtalet får dock inte sänka skyddet under de absoluta minimikrav som ställs i EU:s arbetstidsdirektiv. Om arbetsplatsen har kollektivavtal är det alltid avtalets regler som gäller i första hand framför Arbetstidslagens grundregler.
Hur spelar arbetsmiljölagen in?
Utöver de tidsmässiga reglerna innebär det att jobba på kvällen även utmaningar för hälsa och säkerhet, vilket regleras i Arbetsmiljölagen. Eftersom människans kropp är inställd på vila under dygnet senare timmar kan kvällsarbete leda till ökad trötthet och försämrad återhämtning. Arbetsgivaren har därför en skyldighet att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär att man aktivt ska undersöka och riskbedöma de hälso- och säkerhetsrisker som kan uppstå när anställda jobbar på kvällen. Det handlar om allt från att förebygga trötthet till att säkerställa trygga hemresor efter att det sista passet har avslutats.
När man jobbar på kvällen uppstår dessutom ofta frågor kring ensamarbete och ersättning. Om kvällsarbetet innebär att man är ensam på arbetsplatsen ställer Arbetsmiljölagen högre krav på trygghet, larmrutiner och kommunikationsutrustning. När det gäller ekonomisk ersättning – det som brukar kallas OB-ersättning (ersättning för obekväm arbetstid) – finns detta överhuvudtaget inte reglerat i svensk lag. Rätten till OB-ersättning och hur mycket extra du får i plånboken när du arbetar kväll styrs istället helt och hållet av det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen, alternativt av det enskilda anställningsavtalet.
Kvällsarbete kräver en fin balans mellan verksamhetens behov och den anställdes rätt till vila. Genom att ha koll på Arbetstidslagen, hur det gällande kollektivavtalet påverkar reglerna samt att följa Arbetsmiljölagen skapas en trygg, laglig och hållbar arbetsplats för alla som behöver jobba på kvällen.
Var ska du vända dig om ni har brister i arbetsmiljön?
Om det uppstår brister eller problem i arbetsmiljön ska du i första hand vända dig till din närmaste chef, eftersom det är arbetsgivaren som bär det huvudsakliga ansvaret för att arbetsplatsen är trygg och säker. Du kan också rådfråga ditt skyddsombud för stöd och vägledning i frågan. Rör problemet hela organisationen kan det drivas vidare via HR, företagshälsovården eller arbetsmiljökommittén.
Varför är utbildning viktigt?
För att bygga upp en långsiktigt hållbar arbetsplats är utbildningen BAM – Bättre Arbetsmiljö en av de absolut bästa investeringarna ni kan göra. BAM ger chefer, skyddsombud och medarbetare en trygg och gemensam plattform för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Genom utbildningen får du en tydlig förståelse för kraven i Arbetsmiljölagen samt praktiska verktyg för att identifiera och åtgärda såväl fysiska som psykosociala risker i god tid. Utbildningen utvecklar dessutom samverkan mellan ledning och anställda, vilket i slutändan skapar en friskare, säkrare och mer effektiv arbetsmiljö för alla.