SKYDDSROND – SÅ UNDERSÖKER NI ARBETSMILJÖN SYSTEMATISKT
Kontrollerad mot: Arbetsmiljöverkets AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Skyddsrond är ett praktiskt sätt att regelbundet undersöka arbetsmiljön och upptäcka risker och brister innan de leder till ohälsa eller olycksfall. Reglerna kräver att arbetsgivaren regelbundet undersöker arbetsförhållandena, men de kräver inte att just ordet eller metoden skyddsrond används.
En skyddsrond passar därför väl in i det systematiska arbetsmiljöarbetet och kan kombineras med andra undersökningsmetoder.
Vad är en skyddsrond?
En skyddsrond innebär att arbetsplatsen gås igenom strukturerat för att identifiera risker, brister och förbättringsbehov. Ronden kan omfatta fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö beroende på verksamhetens riskbild.
Det kan handla om exempelvis buller, ergonomi, kemiska risker, arbetsbelastning, ordning och städning, maskiner, utrymningsvägar eller rutiner för första hjälpen.
Vem deltar i en skyddsrond?
Arbetsgivaren ansvarar för att arbetsmiljön undersöks. Skyddsombud och arbetstagare ska ges möjlighet att medverka. Ofta deltar därför chef eller arbetsledare tillsammans med skyddsombud och personer som känner verksamheten väl.
Vid behov kan företagshälsovård eller annan sakkunnig kompetens anlitas. Läs mer om företagshälsovård.
Så genomför ni en skyddsrond
- Planera. Bestäm vilka områden, arbetsmoment och risker som ska granskas.
- Undersök. Gå igenom arbetsplatsen och prata med dem som arbetar där.
- Identifiera risker. Notera brister och förhållanden som kan orsaka ohälsa eller olycksfall.
- Bedöm riskerna. Bedöm sannolikhet och konsekvens och dokumentera riskbedömningen.
- Åtgärda. Genomför åtgärder direkt när det är möjligt.
- Handlingsplan. Skriv in sådant som inte kan åtgärdas omedelbart, med ansvar och tidplan.
- Följ upp. Kontrollera att åtgärderna har genomförts och fått avsedd effekt.
Se även vår sida om risker och riskbedömning.
Hur ofta ska man göra skyddsrond?
Det finns inget generellt lagkrav på ett visst intervall för just skyddsronder. Däremot ska arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsförhållandena. Hur ofta en skyddsrond behövs beror därför på verksamhetens risker, förändringstakt och tidigare erfarenheter.
En ny undersökning kan också behövas när verksamheten förändras, efter tillbud och olyckor eller när arbetstagare och skyddsombud uppmärksammar nya risker.
Skyddsrond och handlingsplan
Risker som inte kan åtgärdas omedelbart ska tas upp i en skriftlig handlingsplan. Där ska det framgå när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ansvarar för att de blir gjorda. Åtgärderna ska sedan kontrolleras.
Det gör skyddsronden till en del av ett större flöde: undersöka, bedöma, åtgärda och följa upp.
Vanliga frågor om skyddsrond
Är skyddsrond ett lagkrav?
Reglerna kräver regelbundna undersökningar av arbetsmiljön, men anger inte att just metoden skyddsrond måste användas. Skyddsrond är ett vanligt och praktiskt sätt att uppfylla en del av undersökningskravet.
Måste skyddsombudet vara med?
Skyddsombud ska ges möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet. Därför är det normalt lämpligt att skyddsombudet deltar när en skyddsrond genomförs.
Ska resultatet dokumenteras?
Riskbedömningar ska dokumenteras skriftligt. Risker som inte åtgärdas direkt ska föras in i en skriftlig handlingsplan.
Kan skyddsrond omfatta organisatorisk och social arbetsmiljö?
Ja. Undersökningen bör anpassas till de risker som finns och kan därför omfatta både fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö.